Dagens Industri skriver om Söderberg & Partners Proaktivfonder
Intervjun genomfördes via mail den 30 september 2020 och besvarades av Söderberg & Partners Informationschef Rasmus Löwenmo Buckhöj.
Era Proaktivfonder har backat upp till drygt 12 procent i år. Hur ser ni på den utvecklingen? Vad ligger bakom?
Inom Proaktiv-strategin finns det flera olika fonder som har olika riskutrymmen – eller riskbudget som vi kan kalla det - och det faktiska resultatet hittills i år är att de backat mellan 6–12 procent beroende på just vilken riskbudget de olika fonderna har.
Fondernas syfte är att begränsa nedsidan på kundernas kapital och skydda det från att tappa mer värde än vad deras olika riskbudgetar tillåter. Under den marknadsturbulens som inträffade i våras gjorde fonderna precis detta och kundernas kapital höll sig ovanför fondernas riskkontrollnivåer och stod emot nedgången betydligt bättre än marknaden i stort.
Den snabba börsåterhämtningen som skedde innebar att fonderna inte hade möjlighet att följa med utvecklingen upp i samma takt som exempelvis fonder med en högre aktieexponering. Sådana fonder har dock inte samma skydd för eventuell fortsatt marknadsturbulens som våra Proaktiv-fonder har, och i slutändan är det upp till de enskilda spararna att avgöra om de tror på fortsatt gynnsamt marknadsklimat och vill öka sin risk, eller om de tror att de kan komma ytterligare marknadsnedgångar i närtid och vill behålla ett kapitalskydd. Vi informerar våra kunder löpande om fondernas strategi och prestanda så att de och deras rådgivare kan diskutera om de vill förändra sin risknivå eller inte.
Fonderna ingår i kategorin kapitalskyddade. Hur fungerar modellen? Vad är fördelarna med den?
Det primära syftet med kapitalskyddade fonder är att begränsa nedsidan på kapitalet. För Proaktiv-fonderna innebär detta i praktiken att det sätts upp en riskbudget per fond varje år som inte ska förloras. Siffran 75 i fonden Proaktiv 75 avser exempelvis att fonden inte ska förlora mer än 25 procent av sitt värde, Proaktiv 80 ska inte förlora mer än 20 procent, och så vidare.
Fonderna försöker ta så mycket risk som möjligt inom ramarna för deras respektive riskbudget. Det innebär att en kund som är riskavert över lång tid kan investera mer i aktier eftersom nedsidan är begränsad.
Hur många sparar i Proaktivfonderna och hur mycket kapital förvaltar ni i dem?
I Proaktiv-fonderna förvaltas cirka 64 miljarder SEK (detta är inklusive fonderna Contrarian 65 och Tillväxt 75)
Vilken typ av sparande handlar det främst om, tjänstepension eller annat?
Det är framförallt långsiktigt tjänstepensionssparande, såväl institutionellt som privat
Till vem rekommenderar ni de här fonderna, och varför?
De kunder som Söderberg & Partners ger fysisk rådgivning till har möjlighet att välja fonder inom Proaktiv-strategin som fokuserar på kapitalskydd, Aktiv Påverkan-strategin som fokuserar på riktade påverkansinvesteringar inom olika hållbarhetsfrågor, och Alternative-strategin som fokuserar på alternativa tillgångsslag. Det är delar i ett koncept där vi erbjuder fond- i- fonder med dessa olika strategier i kombination med rådgivning.
Rådgivningsdelen är viktig eftersom den ger oss möjlighet att föra löpande dialog med kunderna kring de olika strategierna. Ett exempel på detta är när riskbudgeten för Proaktiv 75 var förbrukad i slutet av våren i år och marknaderna vände uppåt. Då kunde vi kontakta de kunder som sparade i Proaktiv 75 och förklara att fondens aktieandel inte kan ökas mer under året och föra en diskussion med dem om huruvida de ville ligga kvar i Proaktiv-strategin med dessa förutsättningar eller om de ville byta risknivå eller investeringsstrategi för att öka aktieexponeringen i sitt sparande. Vissa kunder valde då att öka sin aktieexponering och har genom det kunnat följa med i marknadsuppgången på ett annat sätt än de som valt att ligga kvar i samma risknivå eller strategi.
Många heter ungefär samma sak, men har olika avgifter (och avkastning). Kan du förklara hur det funkar?
Ja, det handlar bland annat om att olika fonder är kopplade till olika plattformar, exempelvis olika försäkringsbolag, och att de investerar i de fonder som finns tillgängliga hos respektive försäkringsbolag. Eftersom fondutbudet skiljer sig mellan de olika plattformarna skiljer sig också resultaten för Proaktiv-fonderna beroende på vilken plattform de verkar.
Skillnaderna i avgifter beror också mycket på att avgifterna kopplas till olika plattformar och olika upphandlingar. De lägre avgifterna speglar de kostnadsminskningar som vi lyckats få igenom hos olika försäkringsbolag, och vi försöker hela tiden pressa priserna ytterligare.
Flera av fonderna har avgifter på cirka 2 procent. Vad är det i förvaltningen som motiverar en sådan hög avgift?
Avgifterna inkluderar fysisk rådgivning, kostnader för förvaltning och administration samt externa fondavgifter. Vi driver sedan en tid tillbaka ett arbete med att renodla detta och ta betalt separat för rådgivningen. Målet med detta arbete är att vi ytterligare ska kunna sänka fondavgifterna avsevärt redan under nästa år, men eftersom den totala kostnadsbilden för fonderna påverkas av såväl våra som försäkringsbolagens avgifter kräver det att vi får med försäkringsbolagen i arbetet.
Tillkommer det avgifter för rådgivningen för den enskilde och/eller dess arbetsgivare?
Det beror på hur upplägget för det specifika företaget ser ut. Det finns individer som inte betalar något mer för mer för rådgivning än vår fondavgift, men det finns också kunder som ligger i lösningar där de betalar både en försäkringsavgift och fondavgift. Den tillkommande avgiften är i regel försäkringsbolagets ersättning och inte ersättning till Söderberg & Partners. Hur stor försäkringsavgiften är varierar beroende på försäkringsbolag.
Det vi arbetar med nu är att renodla avgiftsstrukturerna så att vi kan debitera kunden direkt och inte genom produkten. I samband med detta försöker vi pressa ned priserna ytterligare, men allt detta kräver som sagt att vi får med försäkringsbolagen i arbetet. Vi är dock optimistiska och tror att vi inom kort kommer att kunna sänka totalavgifterna för individen rejält, alltså fondavgiften plus samtliga avgifter.
Om det mest är långsiktigt tjänstepensionssparande i Proaktivfonderna, varför är aktiedelen så låg? De flesta pensionsexperter menar att man bör ha en hög aktieexponering i sitt sparande och trappa av den när man närmar sig pension, det har också visat sig vara historiskt bäst. Det är också så Såfan och generationsfonder fungerar. Vad är argumenten för att spararna vinner på er konstruktion? Att inte ta risk är också en risk?
Det stämmer till viss del och är en av poängerna med att ha en riskkontrollerande strategi. Det möjliggör att över tid ha en aktieandel som är högre jämfört med en fast allokeringsprodukt med samma nedsida. Det är viktigt att komma ihåg att det är individens egen riskprofil som avgör, vi som rådgivare har en skyldighet att inte rekommendera högre risk än kunden säger sig vilja ha och därför kan riskkontroll vara lämpligt eftersom den i snitt har kunnat ha över 20 % mer aktier jämfört med en blandportfölj med samma nedsida men med fast aktieandel.
Fonderna innehåller i dagsläget en hög andel kontanter. Är det kopplat till börsturbulensen eller ser det alltid ut så?
Det är främst kopplat till den risksänkning som skedde i samband med börsturbulensen i våras. De innehåller dock alltid en del kontanter för att kunna hantera in- och utflöden.
Har Söderberg & Partners anställda sin tjänstepension i Proaktivfonderna?
Många har det, men de väljer helt fritt precis som våra kunder. Det finns inget krav. Den senaste tiden har vi också sett en viss ökning bland både anställda och kunder att placera tjänstepensionskapital i fonderna kopplade till Aktiv Påverkan-strategin som fokuserar på riktade påverkansinvesteringar inom olika hållbarhetsfrågor
** Uppdatering - 2020.10.13 **
Dagens Industri skriver tisdagen den 13 oktober 2020 en uppföljande artikel om Söderberg & Partners Proaktivfonder. Även denna gång lämnades merparten av den intervju som Söderberg & Partners gav till Dagens Industri kring ämnet utanför den slutliga artikeln, och för att få en möjlighet att förmedla vår bild av ämnet och våra svar på de frågor som ställdes till oss har vi därför återigen valt att publicera intervjun i sin helhet nedan.
Intervjun genomfördes via mail tisdagen den 6 oktober 2020 och besvarades av Söderberg & Partners Informationschef Rasmus Löwenmo Buckhöj.
Proaktiv 75 har en sharpekvot på 0,36. Hur ser ni på det?
0,36 bygger på fondens resultat de tre senaste åren och ser annorlunda ut över längre tid. Den aktuella siffran är ett resultat av att vår långsiktiga förvaltningsstrategi för Proaktivfonderna har genomförts enligt plan och aktieandelen tillfälligt viktats ned. Vårt förvaltningsmandat för dessa fonder handlar i första hand om att bevara våra kunders risknivåer och kunna öka aktieandelen över tid givet de önskade risknivåerna. Detta har vi gjort. Genom vår rådgivning har vi parallellt också kunnat hjälpa de kunder som velat eller vill öka risken i sitt sparande i dagsläget.
Kommer/kan fonden inte placera i aktier igen förrän nästa år? När början man skifta över till en större andel aktier igen efter en nedgång, och hur snabbt görs det?
Vi har kunnat vikta upp aktieandelen något sedan mars, men de flesta av fonder är positionerade för risken för fortsatt turbulens – pandemin är inte över. Här är det också viktigt att komma ihåg att fonderna utgör en av flera delar i vår rådgivning, och vi kommunicerar löpande med våra kunder om huruvida de vill ligga kvar i Proaktiv-strategin med dessa förutsättningar eller om de vill byta risknivå eller investeringsstrategi för att öka aktieexponeringen i sitt sparande.
Hur kommer det sig att det inte finns information om era fonder på er svenska sajt?
Vi har information om fondstrategierna bakom förvaltningen på vår svenska hemsida: https://www.soderbergpartners.se/om-oss/analys/strategisk-forvaltning/#Fondstrategier. Från denna sida länkar och hänvisar vi till den Luxemburgska sidan för detaljerat material om våra fonder, eftersom de tillhör fondbolaget som måste ha alla dokument på sin egen sida. Notera att även basfaktablad på svenska finns där.
Det vanligaste är dock att kunder kommer i kontakt med fonderna i samband med rådgivning eller via vår onlinetjänst Fund Finder som alla kunder kan logga in på och där alla basfaktablad, m.m. finns på svenska inklusive löpande uppdateringar om vad som sker i förvaltningen. De kan också hitta direktlänkar till de svenska basfaktabladen via en söktjänst som Morningstar eller via en extern investeringsplattform som till exempel Nordnet.
