Vad kan vi lära oss från tidigare börsfall?

Börskrascher är inget ovanligt. Det är nämligen så att under 7 av de senaste 10 decennierna, mellan 1915–2015, har börsen kraschat med mer än 50 %. De flesta större nedgångar har dock historiskt vänt tillbaka redan efter 18–24 månader.

Hur skiljer sig coronakrisen mot tidigare kriser?

Det som skiljer coronakrisen åt är att nedgången hittills varit mycket snabbare än normalt. Detta beror på att coronaviruset har stängt en stor del av världen på väldigt kort tid, vilket inte har hänt historiskt. Även om allt gått snabbt, har coronakrisen varit en mild börskrasch hittills. Historiskt sett har konjunkturen också speglat vad som hänt på börsmarknaderna, vilket inte helt stämt med coronakrisen. Eftersom nyheterna kring corona blivit sämre över tid borde börsen gått ned mer än vad den har gjort. Börsen har också piggnat till snabbt, vilket beror på stimulanser.

Hur börsnedgången vi upplever just nu kommer att utvecklas framåt är svårt att sia om, men om det är något vi kan lära oss av historien så är det att ekonomin vänder tillbaka. Det är bara en tidsfråga. Och med ländernas kraftiga stimulanser i form av lån, likviditet och bidrag finns det fog att hoppas på snabbare återgång än till exempel vid 1930-talskrisen.

Aktier har historiskt avkastat ca 4–5 procent mer än räntebärande värdepapper. Och jämfört med dagens låga ränteläge, som efter inflationsjustering är negativt, är det rimligt att hoppas på än bättre avkastning. Så för den långsiktige finns det hopp om aktieavkastning även framöver.

Kort om vad vi kan lära från 4 stora kriser de senaste 100 åren:

Den stora depressionen 1928–1934

Allt började med att man hade en allt för omfattande utlåning i USA. Det var vanligt att man lånade för att placera på börsen, vilket ledde till att när börsen började svikta så var det många som hade svårt att betala igen sina lån. Effekten blev att bankerna började gå omkull. De banker som överlevde höll hårt i de pengar man hade och undvek att ge ytterligare lån. Detta innebar att andelen pengar som fanns i systemet gick ned rejält, vilket i sin tur ledde till deflation. Många blev arbetslösa medan de som hade jobb fick större betalningsstyrka då varje krona blev mer värd.

Så, vad gjorde man? Alla fel! Protektionism och tanken om att man behövde skydda landet föddes. Man slutade importera och började med egen tillverkning inom landet. Andra länder gjorde detsamma och all export försvann. Eftersom amerikanska bönder vanligtvis exporterade 1/3 av det som tillverkades blev det ett kraftigt överutbud av mjöl och kött på den amerikanska marknaden och priserna halverades. En annan idé som införlivades var att man behövde statlig styrning på allt. Staten skulle bl.a. beställa hur mycket som skulle tillverkas, men klarade inte av att detaljstyra detta, vilket ledde till att fackföreningar började strejka. I den här krisen blev allt fel – och man fick  med många lärdomar kring vad man inte ska göra.

Oljekrisen 1970–1975

Oljekrisen uppkom av ett bråk mellan Israel och arabvärlden. OPEC minskade oljeutbudet och priserna skenade. I Sverige ökade petroleumpriserna 15 gånger under åren 1968–1985, vilket ledde till kraftig inflation och att ekonomin stannade av. Under 1970-talet var tillväxten och produktiviteten förhållandevis låg vilket i kombination med den höga inflationen skapade en trög ekonomisk miljö. Vändningen kom i början av 1980-talet då tjänstesamhället växte fram allt mer i västvärlden.  

Finans- och kronkrisen i Sverige 1990–1994

1985 togs beslutet att släppa de kreditmarknadsregler som tidigare begränsat utlåningen i Sverige. Då utlåningen var begränsad fanns stora statliga ränteavdrag. Effekten av avregleringen blev att utlåningen skenade. 1990 höll det inte längre och börsen och ekonomin havererade. Flera banker och fastighetsbolag gick i konkurs och många blev arbetslösa. Kronan var fram till 1992 knuten till större valutor, men kronkursen tilläts därefter röra sig fritt p.g.a. problemen i den svenska ekonomin. Sverige hade stora budgetunderskott och behövde ta en rad jobbiga sparbeslut som vi har tjänat på sedan dess. Det är också därför vi mår bättre än många andra europeiska länder idag.

Finanskrisen 2007–2009

Finanskrisen berodde till stor del på kraftig utlåning till bostäder i USA. Om ett hus faller i värde i USA har individen möjlighet att ge nyckeln till sin bank om man inte längre vill betala på lånet. Problemet när man lånar ut för mycket, som de amerikanska bankerna gjorde, var att de blev ägare till massor med hus som var mindre värda än lånen. Effekten blev att bankerna fick det svårt. Man tittade då tillbaka på erfarenheterna från den stora depressionen och insåg att man behövde göra tvärtom och helt enkelt rädda bankerna för att inte gå i samma fälla. Staterna gick in och räddade alla banker utom Lehman Brothers. I en kris är det lätt att det blir ont om kapital, vilket förvärrar alla problem. Man sköt därför till mycket likviditet till hela systemet så att det skulle finnas pengar i omlopp. Ganska snabbt lyckades man vända ekonomin, rädda bankerna och ekonomin kunde komma igång 2009.

Coronakrisen 2019–?

Coronakrisen är en unik kris. Aldrig har världsekonomin stannat av så snabbt och aldrig har vi behövt stanna hemma på detta sätt. Man försöker göra det som man lärde sig av på 30-talet, att få ut likviditet i systemet genom olika stödpaket. Staten försöker också hjälpa banker så att de i sin tur kan hjälpa företag med lån.

Hur mycket kommer viruset att påverka ekonomin? Kommer en andra våg och vad händer då? Det är en orolig tid. Det vi lärt oss av tidigare kriser är att stater kan klara av mycket genom att skjuta in pengar i systemet för att stabilisera marknaderna, och det är lyckligtvis vad som sker på fler och fler håll runt om i världen just nu.  

Så hjälper vi dig

Vill du också komma igång med ditt sparande och sätta upp en långsiktig strategi? I tider som dessa kan det vara det skönt att ha en rådgivare att bolla med. Hör av dig till oss via formuläret nedan så återkommer vi till dig.