Varför fossilfria fonder inte kommer rädda klimatet

Men riktigt så enkelt är det inte. Dessa skrivelser kommer från hemsidorna eller övrig kommunikation från några av de största kapitalförvaltarna i Sverige. Och det är synd att något som är så pass viktigt och bra – nämligen hållbart sparande – tenderar att lova en miljöeffekt, som forskning faktiskt inte kan bevisa. Det riskerar att urholka förtroendet för vad som är en hållbar sparprodukt och vad det har för konkreta effekter på vår omvärld.

Varför det inte hjälper att exkludera miljöbovarna

Hur kommer det sig då, att man inte bidrar till mindre utsläpp och en fossilfri framtid - genom att investera i en fossilfri fond?

• Det enkla svaret är att finansiella transaktioner i normalfallet inte påverkar ett företags direkta kapitalflöde. Det är ytterst svårt att som investerare påverka börspriset, särskilt då de stora fossilintensiva bolagen agerar på en likvid marknad. Ett aktieprisfall skulle snarare signalera att aktien är undervärderad. Det här är en viktig, och grundläggande, poäng. Vi agerar på en andrahandsmarknad, där någon annan alltid kommer äga bolagen. Att avyttra får inte bolaget att försvinna. Därmed påverkas inte utsläppen om en fond slutar investera i kol, olja och gas, vilket man lätt kan få intrycket av när man läser fondförvaltarnas marknadsföring och resonemang.

• Jag vill dock inte påstå att det är helt lönlöst att exkludera vissa bolag. En forskningsstudie fann bl.a. att exkludering kan bidra till en stigmatisering av branschen, givet att exkluderingen också kombineras med någon form av aktivism/lobbying. Dessutom kommer portföljens riskexponering minska, givet att bolagens fossila tillgångar är övervärderade (läs mer om koldioxidbubblan i detta blogginlägg). Men man bör inte förlita sig på exkludering som en enskild strategi. Man kan sälja sina innehav i dessa bolag om man vill, men själva avyttrandet av bolagen kommer inte påverka koldioxidutsläppen eller minska spararens klimatpåverkan.

• Flera fondförvaltare började utesluta, eller delvis utesluta, bolag inom kolproduktion ca år 2015/2016. Men om man verkligen menade allvar ur en risksynpunkt, så borde detta snarare ha skett för ca 5-10 år sedan. Dow Jones US Coal Index har sjunkit över 80% sedan 2010. Att nu proklamera att man utesluter kolbolag helt eller delvis i portföljen, med hänsyn tagen utifrån ett riskperspektiv, innebär dessvärre att man är lite sent på bollen. Om man ska vara cynisk skulle man även kunna påstå att det är enkelt att exkludera kol av miljöskäl, när det dessutom inte ser lika positivt ut rent finansiellt.

• Att en fondförvaltare säger att de ”väljer bort” fossila bränslen behöver inte nödvändigtvis betyda att de gör just det. En svensk småbolagsfond kan inte rent praktiskt investera i bolag som utvinner kol, eftersom det inte finns svenska småbolag som sysslar med den typen av verksamhet. Att då påstå att de exkluderar dessa bolag – när det inte ens är möjligt att investera i överhuvudtaget – blir verkningslöst. Var även uppmärksam på procentgränserna. Många fonder uppger att de väljer bort bolag involverade i utvinning eller elkraftgenerering från fossila bränslen. Men det är en stor skillnad på att tillåta bolag med ca 50% av omsättningen från fossila bränslen, jämfört med att tillåta endast 5% av omsättningen från fossila bränslen.

• Fokusera på konsumtion, inte produktion. Vår konsumtion står för 90% av det globala koldioxidavtrycket. Och vårt beroende av och efterfrågan på fossila bränslen är fortsatt hög. Det är därför viktigt att inte enbart lägga stort fokus på energisektorn, utan även t.ex. transporter, byggsektorn eller andra branscher som är beroende av fossilt bränsle. Investerare bör fokusera på hur de kan bidra till ett skifte mot en ökad efterfrågan av förnybart, genom att t.ex. bedriva påverkansarbete och ställa högre krav.

Vad bör göras istället?

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att det är kontraproduktivt att alla fondförvaltare lägger så mycket resurser på exkludering. Om investerare vill göra en reell insats för att minska koldioxidutsläppen, bör de fokusera ännu mer på att vara aktiva ägare.

Det innebär inte enbart att man röstar på bolagsstämmor – utan även att de som ägare försöker påverka i frågan på alla plan. Föra talan gentemot politiker, bolagsrepresentanter och NGO:s. Ta ställning för klimatfrågan offentligt och samarbeta med andra investerare. Använd påtryckning för att få bolag att mäta och redovisa sina klimatrisker. Sätt ambitiösa målformuleringar. T.ex. istället för att ha en diskussion om huruvida man ska utesluta bolag vars omsättning till 5 eller 30% härstammar från kolutvinning – sätt ett mål om att en lika stor procentuell andel av företagens omsättning istället bör härstamma från förnybara källor, och kommunicera detta till bolagen.

Och det finns bra exempel på fonder som gör just detta. Exempelvis har SPP:s Plusfonder utöver en fossilfri investeringsstrategi även infört direktiv att minst 10% av innehaven ska riktas mot bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningen, t.ex. förnybar energi. På räntesidan finns det en del gröna obligationsfonder som är väldigt intressanta, vilket finansierar gröna projekt som t.ex. hållbar infrastruktur och vattenrening. 

Det är givetvis rimligt att avyttra bolag, om man av olika skäl gör bedömningen att det inte är en långsiktigt hållbar investering. Men vi har idag en övertro till de symboliska effekterna. Istället bör vi fundera på vad som faktiskt är mätbart och praktiskt möjligt här och nu. Klimatförändringen är ett reellt hot som kräver reella lösningar inom en snar framtid. Uteslutning av fossila bolag är inte en lösning, åtminstone inte som enskild strategi.

Avslutningsvis, tack till Victoria Lidén för research och värdefullt analysarbete.