Låt ditt sparande påverka hållbart: Påverkansarbete del 2
Många svenska kapitalförvaltare är ganska duktiga i sitt påverkansarbete gentemot svenska och nordiska bolag. När vi frågar förvaltare om påverkansarbete är svaret ofta i stil med ”vi röstar på bolagsstämmor där vi har ett betydande ägande eller där ägandet motsvarar en stor andel av förvaltningens innehav”, och ”vi har kontinuerlig dialog med våra större innehav”. Det låter rimligt; att använda sitt inflytande där det finns goda förutsättningar för att påverka. Å andra sidan, svenska bolag är relativt bra på hållbarhet, i en internationell jämförelse. Om vi antar att resultatet av ett påverkansarbete beror på inflytande och förbättringsmöjligheter kan sambandet beskrivas enligt figuren nedan. Fokuserar vi energin där den största förbättringspotentialen finns?
I min förra blogg om påverkansarbete (läs här) skrev jag om två viktiga metoder, nämligen bolagsstämmor och dialog. Den här bloggen kommer att handla om andra sätt att påverka bolag till att bli mer hållbara: grupptalan och opinion och medial påverkan. Dessa metoder är exempel påverkansstrategier som inte har en lika direkt koppling till storleken på det förvaltade kapitalet.
Grupptalan
Grupptalan är en mindre vanligt förekommande metod bland svenska investerare, som innebär att investerare stämmer bolag där oegentligheter har förekommit och som har lett till en försämrad aktiekurs. Vanligtvis är det en eller ett par investerare som driver huvudmålet medan andra kan ansluta sig. Processen resulterar ofta i förlikning; en överenskommelse om en ekonomisk uppgörelse utan att en dom fälls. Förutom ekonomisk kompensation till investeraren, kan en grupptalan medföra att bolaget ändrar sin styrningsprocess och blir mer hållbart än tidigare.
En svensk aktör som arbetar med grupptalan är Sjunde AP-Fonden, som samarbetar med andra pensionsfonder och en amerikansk advokatfirma som är specialiserade på vissa typer av grupptalan. Exempel på ett rättsfall som fonden har drivit är fallet Johnson & Johnson. Bolaget valde att istället för att informera marknaden om ett kvalitetsproblem i ett läkemedel i hemlighet köpa upp lagren av det aktuella läkemedlet. Läs mer om det på Sjunde AP-Fondens hemsida.
Opinion och medial påverkan
Även om många kapitalförvaltare föredrar att agera utanför strålkastarljuset förekommer flera exempel på motsatsen; en investerare kan använda sig av media för att påverka opinionen och få större genomslag i sitt påverkansarbete genom att exempelvis publicera rapporter och rankingar, skriva debattartiklar eller använda sociala medier för att få bolagens uppmärksamhet. Fördelen med strategin är att investerare kan åstadkomma förändringar oavsett storleken på det förvaltade kapitalet.
En svensk aktör som är duktig på att arbeta med opinion och medial påverkan är Folksam. Exempelvis rapporterar bolaget vilka hållbarhetsfrågor som tas upp på bolagsstämmor via twitter och en blogg. Folksam har även arbetat med att publicera periodvisa rapporter som analyserar och jämför bolags arbete, såsom index för ansvarsfullt företagande och kompetensindex.
Offentlig svartlistning är också något som vissa investerare arbetar med för att påverka bolagen via opinion. Investeraren kan exempelvis publicera en lista på de bolag som de har valt att inte investera och av vilket skäl. Exempel på aktörer som publicerar sina exkluderingslistor är KPA, Folksam, AP7, Swedbank Robur och Nordea.
Investerare som inte arbetar opinion och medial påverkan argumenterar ofta att möjligheterna att ha en förtrolig dialog med bolagen försämras om man angriper dem publikt. Det kan såklart ligga något i detta, även om jag anser att det beror på hur opinionsarbetet bedrivs. Det bör också bero på vilka diskussioner som har föregått beslutet om uteslutning. Eftersom många anger att uteslutning är ”den sista utvägen, om vi inte får gehör i diskussionerna”, så bör väl knappast en offentlig exkludering försämra dialogen?
