Hållbara samarbeten i finansbranschen: Påverkansarbete del 3

Säg att vi har en svensk förvaltare som investerar i ett globalt företag och påverka det här bolaget i en hållbarhetsfråga. Hur stor är chansen då att företaget kommer att lyssna? Vi, från det lilla landet uppe i norr, låt oss säga att förvaltaren äger mindre än 0,01% av bolaget. Bryr sig bolaget överhuvudtaget?

Jag har två svar på frågan. Det första svaret är att det formella inflytandet som kommer med ägandet bara är ett av flera sätt att arbeta med påverkansarbete. I verkligheten lyssnar man ju ibland på den som skriker högst också. Eller, om man ska se det lite mer positivt; på den som har bäst argument. Mina tidigare bloggar del 1 och del 2, beskriver fler metoder att arbeta med påverkansarbete.

Det andra svaret är att det finns jättemånga internationella samarbeten inom ansvarsfullt ägande. Många nordiska kapitalförvaltare har en drivande roll i dessa samarbeten, och bidrar med kunskap, erfarenhet och resurser.

Den här bloggen tänkte jag därför ägna åt samarbeten, svenska och internationella, och belysa med viktiga exempel. Listan blir ganska lång, men samtidigt nämner jag bara en liten andel av alla samarbeten som finns. Det är mycket som händer!

Vad samarbetar de om?

Samarbeten kan se ut på många olika sätt; allt från branschorganisationer som också beslutar om vissa hållbarhetsfrågor, till spontana samarbeten mellan två aktörer för att påverka i en specifik fråga. Här är några exempel på vad samarbeten brukar innehålla:

• Diskutera aktuella frågor och utbyta erfarenheter
• Skapa standader för rapportering och identifiera begrepp
• Sprida kunskap och bidra till den allmänna debatten
• Påverka andra förvaltare, företag och myndigheter
• Föra statistik

SIF:ar och internationella samarbeten

De första att nämna i sammanhanget är SIF:arna, där SIF står för Sustainable Investment Forum. I Sverige har vi Swesif (mer info längre ner), och de europeiska SIF:arna samlas i paraplyorganisationen Eurosif. Vidare finns Dansif, Norsif, Uksif… ja, ni fattar grejen. Namn på samma typ av organisation som inte är lika lätta att gissa är GSIA (Global Sustainable Investment Alliance), AsrlA (Asiens motsvarighet) och RIAA (Australasiens motsvarighet). SIF:arna arbetar ofta som nätverk för att diskutera och utbyta erfarenheter, och samlar statistisk om hållbara investeringar.

PRI och PRI Clearinghouse är två FN-samarbeten som hänger ihop. Som investerare kan man skriva under PRI:s sex principer om ansvarsfulla investeringar  och man förbinder sig ockå till att rapportera sitt hållbarhetsarbete via en standard. Rapporten finns sedan publikt tillgänglig på PRI:s hemsida. I april 2015 hade nästan 1 400 kapitalförvaltare, kapitalägare och tjänsteföretag i finansbranschen skrivit under initiativet. PRI Clearinghouse är en plattform för samarbete inom påverkansarbete. Ungefär 500 av de som skrivit under PRI-principerna är också involverade i detta samarbete, där investerare går samman och delar information och arbetsuppgifter sinsemellan. Ett praktiskt exempel är ett projekt inom vattenrisker, där investerare tillsammans har identifierat globala företag inom livsmedelsindustrin eller tillverkningsindustrin som är beroende av leverantörer inom områden med vattenbrist. Investerarna delar sedan upp bolagen emellan sig, t ex baserat på investerarens nationalitet och var företagets huvudkontor ligger, och kontaktar de identifierade bolagen som representant för alla investerare i initiativet. På så sätt kan även mindra aktörer bidra med resurser i ett effektivt påverkansarbete.

IIGCC, världens krångligaste förkortning att uttala, står för Institutional Investors Group on Climate Change och är ett forum för samarbete inom framförallt klimatförändringar. Organisationen har mer än 100 medlemmar som tillsammans har tillgångar för över 10 trillioner euro. Målet är att engagera myndigheter, bolag och andra investerare i klimatfrågor.

Montreal Pledge, är ett PRI-samarbete där investerare åtar sig att beräkna och redovisa koldioxidavtrycket i sina portföljer. Kolla gärna in min blogg om koldioxidavtryck för mer information om det, och om Montreal Pledge.

Exempel på svenska samarbeten

Swesif startades 2003 och har idag drygt 40 medlemmar. Organisationen är ett nätverk och forum för hållbara investeringar, man anordnar seminarier och sammanställer statistik om hållbara strategier bland svenska kapitalförvaltare. Dessutom har organisationen tagit fram Hållbarhetsprofilen, där tanken är att sparare enkelt ska kunna få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Informationen finns idag länkad på flera fondplattformar, och tanken är också att en fond inte ska få M/E-märkas (miljö/etisk) på pensionsmyndighetens fondlista om den inte har en hållbarhetsprofil. Det sistnämnda fungerar dock sådär i dagsläget.

Fondbolagens förening är en branschorganisation för fondbolag, som arbetar med regelverks- och konkurrensfrågor, kunskapsspridning och ansvarsfulla investeringar. Bland annat har man tagit fram en svensk kod för fondbolag, där det framgår att alla bolag ska ha en ägarpolicy som beskriver principerna hur fondbolagen utövar sin rösträtt och sin medverkan i valberedningar.

Etikrådet är samarbetet mellan första, andra, tredje och fjärde AP-fonderna inom miljö- och etikfrågor. Med tanke på fondernas funktion har det varit rimligt att samordna fondernas hållbarhetsarbete och etikrådet har också tack vare fondernas storlek tillsammans stor möjlighet att påverka.

Hållbart värdeskapande är ett samarbetsprojekt bland svenska institutionella investerare. Projektet fokuserar på att samla in mer information om svenska företags hållbarhetsarbete, framförallt via en omfattande enkätundersökning.

Samarbete eller Signatory?

Det finns såklart många fler samarbeten än de jag beskrivit ovan. Om ni har tråkigt någon dag kan ni roa er med att läsa investerares PRI-rapporter under punkt ”OA 10”, där förvaltarna listar samarbeten och initiativ de är delaktiga i. Men vad som är mer intressant än bara namnet på initiativet under OA 10, är att förvaltarna också kryssar i huruvuda rollen i organisationen är ”basic”, ”moderate” eller ”advanced”. Här kan man alltså hitta vilka det är som bara skriver under på ett samarbete och känner sig nöjda med det, och vilka som faktiskt bidrar med resurser och engagemang. Tabellen visar hur PRI definierar de olika nivåerna på aktivitet. Det här tycker jag är riktigt intressant information om förvaltarnas arbete med ansvarsfulla investeringar!