Hållbara investeringar ABC

7 kategorier av hållbara investeringar börjar bli allmänt rådande

Till en början fanns flera listor av strategier för hållbara investeringar;
EFAMA hade en sammanställning, Eurosif hade en, och UNPRI hade en.
Men Eurosifs sammanställning börjar bli alltmer allmänt rådande, så därför utgår jag från den. De sju hållbara strategierna visas i tabellen till höger.

Normbaserad screening

Strategin innebär att man granskar sina innehav utifrån om de följer internationella normer i sin verksamhet, och säljer av de som bryter mot internationella normer. Exempel på normer är internationella konventioner om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption.

Bäst-i-klassen

Den här metoden innebär att man väljer ut de företag inom en viss kategori som presterat bäst, eller förbättrat sig mest, utifrån en hållbarhetsanalys. Man behöver alltså inte exkludera hela branscher i denna metod. Detta möjliggör att portföljen fortfarande kan följa valda jämförelseindex, vilket kan vara ett problem med exkluderingsstrategier. En vanlig metod inom strategin är att förvaltaren väljer sina innehav utifrån ett hållbarhetsindex.

Hållbara temainvesteringar

Förvaltaren investerar i tillgångar enligt ett visst hållbart tema, exempelvis hållbar energiteknik, hållbart jordbruk eller vattenhantering, eller en blandning av olika verksamheter inom hållbarhet. Strategin innebär att avkastningen i förvaltningen är direkt kopplad till utvecklingen i respektive bransch.

Exkludering

En av de äldsta metoderna inom etik och kapitalförvaltning är den som kallas exkludering. Exkludering innebär att förvaltaren utesluter att köpa aktier i, eller andra instrument med exponering mot, företag baserat på vad det producerar, exempelvis att företagen producerar vapen, tobak, alkohol eller pornografi. Om du vill veta mer om exkludering, kolla in min blogg på temat.

Integrering

Metoden innebär att kapitalförvaltare integrerar hållbarhetsrisker och hållbarhetsmöjligheter i sina traditionella ekonomiska analyser på ett systematiskt sätt. Metoden fokuserar på möjlig påverkan av ESG-frågor på företagets lönsamhet (positiv och negativ), vilket i sin tur påverkar investeringsbeslutet. Här värderas och vägs ESG-faktorer alltså uttryckligen in i den finansiella investeringsanalysen med ekonomiska mått. Om du vill veta mer om integrering, spana in bloggen på temat.

Engagemang och röstning

Strategin att påverka sina innehav till att bli mer hållbara kallas också ”påverkansarbete”, ”ansvarsfullt ägande” eller ”engagement”. Påverkansarbete har fördelen att det syftar till att åstadkomma verkliga förändringar i bolagen – hur de behandlar sina anställda, miljöpåverkan och påverkan på samhället i stort. Detta kan ske genom röstning och direkta kontakter med företag i ESG-frågor, men det finns många olika sätt att arbeta med påverkansarbete. Läs gärna mina bloggar på temat för mer information: Del 1 och Del 2.

Påverkansinvesteringar (Impact Investments)

Påverkansinvesteringar är ett relativt nytt begrepp som lanserades under en konferens anordnad av Rockerfellerstiftelsen 2007. Påverkansinvesteringar är ett sätt att genom marknadskrafter styra kapital till hjälporganisationer eller företag som försöker angripa specifika sociala utmaningar. De två viktigaste egenskaperna som definierar påverkansarbete är att det ska finnas en social eller miljömässig vinst med investeringen och en finansiell vinst. Det ska finnas en korrelation mellan den sociala påverkan och den finansiella avkastningen, det vill säga, det som styr den finansiella avkastningen i investeringen måste vara associerat med de sociala målen. Ett exempel på påverkansinvesteringar är sociala obligationer, som jag bloggade om nyligen.

Stor skillnad i strategiernas utbredning

De här 7 strategierna har arbetats fram som huvudkategorier av hållbara investeringsstrategier och baseras på processen hos förvaltaren. En förvaltare skulle alltså kunna tillämpa bäst-i-klassen
och en annan integrering, och de skulle i teorin kunna komma fram till samma portfölj (men på olika sätt).

Fördelningen ser mycket olika ut i form av förvaltat kapital per investeringsstrategier. Detta beror både på att strategierna är olika enkla att genomföra och att de är olika efterfrågade av sparare. Enligt Eurosifs senaste studie (från 2014, baserad på 2013 års data) är exkluderingsstrategier den absolut vanligaste strategin, följt av integrering, normsbaserad screening och engagemang och röstning. Hållbara temainvesteringar, påverkansinvesteringar och bäst-i-klassen är mycket små jämförelsevis sett till kapital under förvaltning i Europa.

Vilken strategi vill du helst spara i? Påverkansinvesteringar och påverkansarbete är mina favoriter, eftersom de är så nära sammankopplade till att faktiskt skapa förändringar till det bättre.