Vad är obligationer och hur ser experterna på räntefonder?

Vad är obligationer?

Vad betyder ordet obligation i finanssamanhang, egentligen? Enkelt förklarat kan en obligation beskrivas som en typ av skuldebrev eller ett värdepapper. Aktörer som lånar pengar, kan i gengäld ge dig som investerar en obligation. Obligationen berättigar till pengar vid ett framtida datum. 

Ju högre ränteläget är, desto mer pengar måste obligationen förväntas ge i förhållande till den summa pengar som investeraren idag måste betala för obligationen. 

En obligation kan även överlåtas. Då tar en ny ägare över fordringen på låntagaren. Att investera i en obligation innebär alltså att du tar över en fordran på en låntagare. 

Obligationer ger i regel högre avkastning om du äger den under en tid då det allmänna ränteläget är högt – men även om räntor faller under perioden. Låt oss titta närmare på vilka obligationer som finns och hur obligationer kan generera avkastning.

Olika obligationer – olika avkastning och risk

Hur kan du som investerare ta reda på vilka låntagare och obligationer som kan betraktas som säkra? Du kan aldrig vara säker på vilken avkastning som du kommer att få, men det kan vara klokt att ta del av olika ratinginstituts kreditbetyg. De ska spegla hur sannolikt det är att du som obligationsinnehavare får tillbaka dina pengar vid den tidpunkt som har utlovats. 

Bland de största svenska utgivarna av obligationer finns det ett antal som har fått de högsta betygen som de kan få. Till dessa hör: 

• statsobligationer som ges ut av Riksgälden för att finansiera statens utgifter
• säkerställda bostadsobligationer som är utgivna av de större bostadsinstituten för att finansiera hushålls bostadslån
• obligationer utgivna av Kommuninvest som lånar upp pengar för ett antal kommuners räkning. 

Dessa institut betalar även ett antal aktörer för att de ska vara återförsäljare av deras obligationer. I detta uppdrag ingår ofta att tillhandahålla information om låntagaren samt ställa köp och säljkurser i obligationerna. Kombinationen av att obligationerna anses säkra och att det finns kontrakterade återförsäljare, är några av förklaringarna till att dessa obligationer anses vara väldigt lätta att omsätta. 

I Sverige finns det även obligationer utgivna av andra företag, så kallade företagsobligationer. Detta är lån som företag tar för att exempelvis finansiera investeringar. En stor del av dessa obligationer är utgivna av fastighetsbolag. I övrigt är denna grupp av företag mycket heterogen och några saknar helt kreditbetyg. Bland de företag som faktiskt har ett kreditbetyg, varierar dessa kraftigt. Svenska företagsobligationer är därför inte lika lätta att omsätta som exempelvis svenska stats- och bostadsobligationer.

Räntefonder eller enskilda obligationer? 

Det finns två sätt att investera i obligationer. Antingen köper du ett antal enskilda obligationer eller så köper du en fond som i sin tur investerar i obligationer. Dessa fonder kallas för räntefonder eller obligationsfonder. 

Det finns några nackdelar med att investera i enskilda obligationer istället för räntefonder, som du bör känna till: 

• Obligationer köps ofta i relativt stora poster. Köp av enskilda obligationer kan därför innebära få obligationer och därmed en begränsad riskspridning. 
• Det kan också vara svårt att sätta sig in i obligationer och utgivare i flera olika länder. De som köper enskilda obligationer tenderar därför att köpa obligationer från det egna landet, något som också leder till en begränsad riskspridning.
• Om du endast köper svenska företagsobligationer får du, som ovan nämnts, en mindre diversifierad portfölj med en något skev sektorfördelning och en något sämre likviditet som i värsta fall kan försvåra en snabb avyttring.

Genom att investera i räntefonder, eller obligationsfonder som det också kallas, kan du nå en diversifierad portfölj med obligationer som är utgivna av flera olika utgivare i flera olika länder. 

Så bygger du en väldiversifierad portfölj med räntefonder

Söderberg & Partners har fondanalytiker dedikerade till att välja ut fonder med de bästa investeringsstrategierna. Olika räntefonder har valt olika strategier. Vissa har ett tydligt avgränsat mandat, kanske de endast köper kortare svenska stats och bostadsobligationer. Andra har ett bredare mandat där de kan skifta mellan obligationer med kort och lång löptid och mellan företagsobligationer och statsobligationer. 

Våra fondanalytiker föredrar de räntefonder med ett mer tydligt avgränsat mandat där specialistförvaltare håller sig inom vissa sorters obligationer. På så sätt får vi kontroll över den risk de olika delarna av en ränteportfölj förväntas ha och vi får en bra översikt över exponeringen när vi vill göra förändringar inom delar av ränteportföljen. 

I vår professionella förvaltning utgörs en del av portföljen av räntefonder, eller obligationsfonder som de också kallas. Denna portfölj består i sin tur av tre delar. I normalläget består denna del av:

• räntefonder inriktade mot svenska stats- och bostadsobligationer till 60 procent
• räntefonder inriktade mot företagsobligationer med de bättre kreditbetygen, så kallad ”investment grade” till 30 procent
• räntefonder inriktade mot företagsobligationer med lägre kreditbetyg, så kallade ”high yield” till 10 procent.

Huvuddelen av exponeringen i ränteportföljen ligger således mot svenska stats- och bostadsobligationer. Fördelen med dessa är, som ovan nämnts, att de anses vara mycket säkra och likvida. 

Företagsobligationer innebär högre risk

I jämförelse med stats- och bostadsobligationer, har företagsobligationer en något högre risk. Att vi på Söderberg & Partners ändå har valt att komplettera portföljen med en exponering mot företagsobligationer beror på att de har en högre förväntad avkastning. Det finns dock vissa utmaningar med att investera i svenska företagsobligationer. 

I Riksbankens Staff memo från 2020 kan vi läsa att likviditeten i den svenska marknaden för företagsobligationer tidvis har varit begränsad och att nästan 30 procent av alla företagsobligationer har saknat kreditbetyg de senaste åren.[1] Dessutom framgår det där att sektorfördelningen är lite skev, då hälften av alla företagsobligationer de senaste åren har emitterats av fastighetsbolag. 

Det är därför en utmaning att skapa en diversifierad portfölj av svenska företagsobligationer där likviditeten alltid är god. För närvarande har vi därför valt att endast ha exponering mot utländska företagsobligationer via utländska räntefonder, något som möjliggör en diversifierad portfölj över såväl bolag som sektorer. All denna exponering säkras dock till svenska kronor, vilket gör att våra ränteportföljer inte direkt påverkas av kronans utveckling. 

Obligationer kan ge en god avkastning framöver

Räntorna befinner sig numera på historiskt höga nivåer. Vi tror dock att inflationen kommer sjunka ned mot centralbankernas mål, vilket skulle öppna upp för räntesänkningar från centralbankerna. Obligationer kan därför ge en god avkastning framöver och det finns därför skäl för dig att se över om räntefonder bör inkluderas i din portfölj.

När räntor framöver sjunker tillbaka räknar vi även med att mer riskfyllda placeringar såsom aktier kommer gå bra, liksom obligationer med lägre kreditbetyg. I våra obligationsportföljer har vi därför minskat vikten mot svenska stats- och bostadsobligationer från 60 procent till 55 procent till förmån för obligationer med kreditbetyget high yield som vi ökat från 10 procent till 15 procent. Vår exponering mot high yield kan ske såväl mot enskilda företag som mot korgar av företag. Trots denna förändring kommer huvuddelen av våra obligationsportföljer alltjämt bestå av de säkra svenska stats- och bostadsobligationerna.

Vill du få hjälp att se över din portfölj?

Då är du varmt välkommen att fylla i formuläret nedan, så kontaktar vi dig.