USA:s interna problem spiller över på global ekonomi

En försvagad stat

MAGA (Make America Great Again), är en fras som väcker många starka känslor även utanför USA. Bakgrunden till rörelsen har diskuterats flitigt sedan Trumps första vinst. EN viktig anledning som ofta nämns, är att amerikansk medelklass upplever att de inte hängt med i den globala tillväxten. Konsekvenserna har splittrat landet och fått stora effekter på självbilden. Sedan år 2000 har andelen som anser att patriotism är ”mycket viktigt” fallit från 70 procent till 38 procent. Tilltron till staten har under samma period halverats.

Splittringen mellan landsbygd, där många arbetstillfällen försvunnit i globaliseringsvågen, och stad är en viktig delförklaring till försvagningen av USA:s stat. Samtidigt har landet USA, med alla dess lönsamma företag, haft en extremt framgångsrik period. Något som har gjort dess ägare väldigt rika. Kombinationen av en svag stat och ett framgångsrikt land har hjälpt till att kratta manegen för USA:s skifte av policy gentemot omvärlden.

USA är på väg in i ett handelskrig mot världen

I skrivande stund är det väldigt stökigt på den globala arenan där vi ser hur gamla allianser luckras upp och nya allianser skapas. USA är på väg in i ett handelskrig mot världen. Detta ska ses mot en bakgrund av USA:s självbild som ett exceptionellt land. 2008 var BNP för USA och Eurozonen på samma nivå och idag är USA:s dubbelt så stor. Samtidigt menar Vita Huset att resten av världen berikat sig på USA:s bekostnad.

Stämmer det att ”vi” berikat oss på USA:s bekostnad? Å ena sidan låg många länders tullar något högre än vad USA:s tullar gjorde innan detta handelskrig startade mellan USA och övriga världen. Men inte i nivå med Trumps antydningar. Om vi tittar på genomsnittliga tullsatser för några år sedan, så låg USA på 3 procent och Västvärlden på 2-5 procent. Dock låg utvecklingsländerna högre, det mest extrema exemplet är Indien som då toppade listan med omkring 17 procent.

Å andra sidan har USA inte blivit helt lottlös. Förutom stark tillväxt har man fått hjälp av en stark US dollar. Genomsnittsamerikanen på 30 år har gått från att se sig vara hälften så rik som en genomsnittlig japan till att idag vara nästan 1,5 gånger rikare än den genomsnittliga japanen.

USA:s roll förändras – nationellt och internationellt

Som alltid finns det flera perspektiv. Vad som är klart är att USA håller på att förändras – både i hur landet fungerar inom sina gränser och hur det agerar mot omvärlden. Något som har stark påverkan på global ekonomi. Låt oss först titta närmare på hur internpolitiken har förändrats:

• Delar av konstitutionen har försvagats. Rättsväsendet har försvagats på olika sätt och de har försökt flytta den politiska makten mer mot presidentämbetet.
• Det republikanska partiet har fragmenterats. Trump basar över ett parti med tre olika grupperingar:
  • Säkerhetshökarna ser en huvudmotståndare i Kina och prioriterar allt som försämrar Kinas möjligheter.
  • Ekonomiska nationalister är mer motståndare mot globaliseringens effekter och fokuserar på att göra det bättre för arbetarklassen och fokuserar på obalanser i internationell handel.
  • "Deal makers" ser tullar som ett medel och inte som ett mål. Trump tillhör egentligen inte i någon av grupperingarna och agerar på den del inom partiet som vinner respektive debatt. Detta faktum gör förutsägbarheten i agerandet väldigt svårt. Det enda vi med säkerhet kan säga är att Trump genuint gillar tullar.
• Det demokratiska partiet har försvagats: påverkade av interna slitningar inom partiet och politisk makt så har man svårt att svara med en enhetlig front gentemot Trumps sluggerfasoner.

Om vi nu flyttar över fokus till det internationella perspektivet, så är bilden minst lika skiftande. Många länder hade förväntat sig en mer ”transaktionsinriktad” Trump. Det har varit svårt att veta vilken sida av Trump de möts av i olika frågor:

• Kina: Kinafrågan är kanske den del där alla olika parter faktiskt är överens och den förutsägbara variabeln i Trumps agerande.
• Ryssland/Ukraina: kanske en väntad utveckling från en del experter, om än sättet det skötts på var allt annat än väntat (eller statsmannamässigt). Att få Ryssland att närma sig USA kan även hjälpa till att slå in en kil mellan Kina och Ryssland. Stödet för Ryssland inom det republikanska partiet är väldigt lågt.
• NATO: länderna försöker komma i kapp den andel (cirka 3 procent) av BNP som de ”borde” befinna sig på. Många länder kollar upp alternativa lösningar på ett svagare NATO. 
• Europa: Trump gillar inte EU. Däremot är det inte första gången den transatlantiska relationen testats. Trots brösttonerna, Europa behöver USA. Och, minst lika viktigt, USA behöver Europa.

Finns det något som kan få Trump att ändra sig?

Vi befinner oss just nu i en period av starka känslor och mycket oro. Det är väldigt svårt att säga vad som kommer hända härnäst. Ovan nämnda fragmentering inom det republikanska partiet försvårar förutsägbarheten i Trumps agerande. Det är tydligt att världen snabbt är på väg in i en period av hyperkonkurrenskraftig och transaktionsinriktad geopolitik.

Finns det då inget som skulle kunna ändra denna spiral? Det finns en rad kända faktorer som skulle kunna ändra Trumps beteende. Allt från en börskrasch till motåtgärder från tidigare allierade. En del menar att Trump övertolkat sitt mandat och att en svag majoritet snabbt kan svänga. 

Utan en kristallkula kan man ändå konstatera att den andra presidentperioden brukar vara problemfylld. Om historien upprepar sig själv, så kan det vara något som vi inte ser nu som ändrar situationen och vingklipper presidenten. Clinton hade sin Lewinsky-skandal. Bush hade orkanen Katrina. 

Samtidigt, som en klok man med god insikt i republikanska partiet, sammanfattade situationen: ”Världen vill ha stabilitet. Trump vill ha drama”.

Vill du få hjälp att sätta en investeringsstrategi som du kan hålla fast vid i oroliga tider?

Kontakta oss via formuläret nedan, så återkommer vi till dig.