Sociala obligationer – vad är det?

För att göra det hela lite extra klurigt är sociala obligationer, även kända under den engelska beteckningen Social Impact Bonds (SIB:ar), inga riktiga obligationer. Sociala obligationer är snarare ett slags kontrakt mellan två eller flera intressenter, oftast mellan en kommun, en ideell förening/välgörenhetsorganisation samt en privat investerare. Kontrakten har en bestämd löptid men erbjuder ingen fast avkastning, utan garanterar endast återbetalning givet att ett visst socialt resultat uppfyllts.

Krångligt? Jag tänkte i det här inlägget försöka reda ut begreppet sociala obligationer; vad det är och hur denna form av investering kan komma att användas.

Grunden är avkastning och mätbara finansiella resultat

Sociala obligationer är en form av påverkansinvestering, som är en av de sju hållbara investeringsstrategierna. Påverkansinvesteringar är en hållbar förvaltningsstrategi som definieras av två delar. Dels ska investeringen skapa en mätbar positiv påverkan på samhället eller miljön, dels ska investeringen finansiellt minst bevara kapitalet. Långt ifrån alla påverkansinvesteringar har alltså ett uttalat mål att ge marknadsmässig avkastning, även om det också förekommer.

Sociala obligationer har alltså syftet att nå specifika och mätbara resultat för samhället, samtidigt som avkastningen förväntas vara positiv eller noll. Avkastningen i SIB:en beror på i hur stor utsträckning det satta målet har uppfyllts. Exempel på mål som en social obligation kan ha är att minska psykisk ohälsa bland unga, förhindra utanförskap och kriminalitet, eller implementera åtgärder emot hemlöshet eller arbetslöshet. De överenskomna mätetalen följs upp och investeraren får avkastning utifrån hur väl de på förhand uppsatta målen har uppfyllts.

De tre parterna bakom en social obligation

Det finns vanligtvis tre parter bakom en social obligation; en ideell förening, en investerare och en stat eller kommun. Den ideella förening har en idé och metod för hur de kan lösa ett socialt problem, men har inte kapitalet eller verktygen för att nå dessa behövande grupper i den skala som skulle behövas för att uppnå förändring. Samtidigt utgör samhällsproblemet en stor kostnad för den offentliga sektorn, som är villig att betala för att minska denna kostnad. Då kan en privat investerare som är villig att bära risken för projektet, gå in och investera i åtgärdsprogrammet. Investeraren riskerar att förlora sitt kapital om projektet inte är framgångsrikt. Om projektet däremot faller väl ut och problemet minskar, betalar kommunen för projektet och en dessutom viss avkastning, eftersom lösningen i sådana fall har inneburit en besparing av skattebetalares pengar. En win-win-win situation som uppstår genom att investeraren är villig att ta risk för att få avkastning.

Investeraren kan minska sin risk genom att utveckla färdigheter i att bedöma projekts sannolikhet att lyckas och sprida risken mellan olika projekt. Sociala obligationer är alltså både ett nytt tillgångsslag för investerare och ett nytt sätt att utnyttja marknadskrafter för att effektivisera samhällsarbete.

Marknaden för sociala obligationer

Sociala obligationer har haft ett stort genomslag i Storbritannien, där den första SIB:en gavs ut 2010. Detta är det första och vanligaste förekommande exemplet på en social obligation, där syftet var att minska antalet återfallsförbrytelser på Peterborough-fängelset. Ett antal projekt genomfördes i preventivt syfte för att säkerställa att internerna inte skulle falla tillbaka i samma mönster när de frisläpptes och insatserna innebar att antalen återfall minskade. Sedan dess har ett flertal liknande projekt initierats i framförallt Storbritannien, USA, Australien och Europa. Sveriges första sociala obligation lanserades i maj tidigare i år i Norrköpings kommun och syftar till att minska risken för återplacering och förbättra skolprestationen för barn och unga som placerats i behandlingshem.

Än så länge har marknaden för sociala obligationer inte haft samma tillväxt som dess gröna motsvarighet, vilket kan bero på begränsad historik på tillgångsslaget. Eftersom marknaden fortfarande är ung och projekten ofta bedrivs under en lång tid är det fortfarande svårt att dra generella slutsatser om utfallet.

Social obligation-fond

Generellt har påverkansinvesteringar som tillgångsslag förknippats med illikviditet och hög risk. Utmaningen har varit att skapa investeringsprodukter som sprider risken och tillgängliggör den för en bredare grupp av investerare. Fondbolaget Columbia Threadneedle lanserade tillsammans med Big Issue Invest den första sociala obligationsfonden 2013, men tyvärr finns fonden inte tillgänglig för svenska sparare ännu.

Framtidsutsikter

Med tanke på det ökande intresset för hållbara sparprodukter är det mycket möjligt att vi kommer att se en tillväxt i sociala obligationer framöver. Eftersom social impact bonds är ett nytt instrument, råder det fortfarande stor osäkerhet kring mätmetoder och resultat, vilka är förutsättningar för att skapa en social obligation. Det har även funnits en viss tveksamhet mot SIB som finansieringslösning, framförallt i Europa där sociala tjänster förväntas tillhandahållas av den offentliga sektorn.

Personligen uppskattar jag påverkansinvesteringar eftersom de sätter ett sådant starkt fokus på just påverkansdelen. Genom att hitta metoder för att mäta konkreta resultat, kanske vi kan ta ett första steg från exkluderingshysterin som pågår, och börja fokusera på det som faktiskt gör skillnad. Det vore väl drömmen?