Kan Brexit förstärka den europeiska bankkrisen?
Vi har under de senaste veckorna fokuserat mycket på Brexit och de eventuella spridningseffekter som kan uppstå. Under veckan har oron tilltagit för främst de italienska bankerna, en sektor som har utvecklats mycket svagt redan tidigare under året.
Det grundläggande problemet ligger i att bankerna har många osäkra/dåliga lån till följd av en mycket svag ekonomisk utveckling i landet under de senaste åren. Som andel av Eurozonens totala lånestock är dessa drygt en tredjedel och mätt i form av ”Texaskvoten” (enkelt uttryckt hur stor andelen osäkra lån är i förhållande till befintligt eget kapital och reserven för kreditförluster) så hör de italienska bankerna till Europas mest riskfyllda medan de svenska bankerna ligger på en mycket stabil nivå. Dessutom missgynnas de italienska bankerna av samma press på räntenettot som andra europeiska banker i takt med att de låga räntorna består. Efter något sämre tillväxtutsikter i samband med Brexitomröstningen har räntor fortsatt att falla, varför förutsättningarna alltjämt är svaga.
Sammantaget handlar mycket om att bedöma spridningseffekter. Brexitomröstningen har hittills inneburit mindre sådana där vi inte har sett någon större förändring i exempelvis kreditspreadar. Den italienska bankoron ger dock fortsatt en negativ effekt på den europeiska banksektorns värdering. Banker är nu mycket lågt värderade både avseende vinstmultiplar och i förhållande till justerat bokfört värde. I de italienska bankerna är dessa kvoter ännu lägre och vår bedömning är att marknaden redan har diskonterat större kreditförluster.
Risken är fortsatt hög, men i takt med att andra banker faller på grund av sektorns lägre värdering uppstår även möjligheter. Svenska banker är välkapitaliserade, lågt värderade och har en mycket attraktiv direktavkastning samtidigt som det alltid finns en risk i form av förändrat regelverk och fallande låneefterfrågan. Så länge utlåningen dock håller sig på hög nivå samtidigt som börsen inte faller mer så anser vi att risken man tar vid en investering borde vara relativt låg i förhållande till avkastningspotentialen. Inom kort påbörjas rapportsäsongen och förväntningarna på de svenska bankerna har justerats ned något till följd av ränteutvecklingen. Men statistik visar också att banker under den senaste månaden har ökat bolånemarginalerna och vår bedömning är att de flesta svenska bankerna både kan kompensera sig relativt väl för de fallande räntenivåerna samtidigt som det finns ytterligare kostnadsbesparingar att göra.
