Ju mindre fond, desto bättre? – Om fondförmögenhetens påverkan på småbolagsfonder

Forskning visar att det finns ett negativt samband mellan storleken på fonden (det vill säga storleken på fondförmögenheten, hur mycket kapital fonden har under förvaltning) och dess avkastning, särskilt för fonder som investerar små och illikvida aktier.* Men denna forskning är även enkel att förstå genom ett logiskt resonemang. Du ska få ett exempel:

Exempel: Småbolagsfonden A

Småbolagsfonden A är en populär fond, mycket tack vare sin goda historik. Fonden har investerat i små intressanta bolag som förvaltaren tror på. Av alla små och medelstora bolag som finns i Sverige har förvaltaren gjort två listor, A-listan med de bolag som hen allra helst investerar i och B-listan med de bolag som förvaltaren anser är de näst bästa alternativen.

Eftersom fonden har varit populär har den vuxit och snart har Småbolagsfonden A investerat så mycket den enligt rådande regleringar får lov att investera, i de aktier som fanns på A-listan. Förvaltaren står då inför ett angenämt problem – vad ska man göra av resten av pengarna? Alternativen är att till exempel behålla pengarna som likvida medel på ett konto utan avkastning eller investera resterande pengar i aktier som fanns på B-listan. För avkastningens skull får vi hoppas att förvaltaren väljer B-listan framför konto. (Eller i god tid stänger fonden, mer om det i detta inlägg.)

Problemet med stora småbolagsfonder

Detta belyser dock ett problem som har diskuterats tidigare; kan riktigt stora fonder verkligen vara aktivt förvaltade? Ur ett likviditetsperspektiv beror svaret på hur stor fonden är i förhållande till de bolag som den ämnar investera i. Eftersom lagen om värdepappersfonder reglerar att ett fondbolag inte får köpa så många aktier i samma företag att de får ett väsentligt inflytande över ledningen är detta ett större problem för de fonder som investerar i små och medelstora bolag, än de fonder som investerar i stora bolag.

Storlek som begränsande faktor är inte bara ett problem för aktivt förvaltade fonder, utan även indexfonder. En indexfond som har för mycket kapital under förvaltning kan inte längre följa sitt index och måste då avvika från det index den följer, genom att exempelvis investera en större andel av fondens kapital i bolag med större börsvärde.

Därför är fondens storlek viktig

Små fonder kan alltså vara ett bättre val än stora fonder i termer av flexibilitet. Det kan därför vara en klok idé att inkludera fondstorlek som en parameter att titta på vid valet av småbolagsfond. Data vi tagit fram över fonderna på den svenska marknaden visar att de största småbolagsfonderna inte sticker ut som super-fonder i termer av avkastning, men inte heller är i botten, samt att det finns en tydlig korrelation mellan hög fondförmögenhet och många innehav.

Åter till Småbolagsfonden A så vill vi inte bara att fonden ska ha flexibilitet att kunna välja aktier fritt, utan även att dessa aktier ska kunna utgöra en stor del av portföljen, så att de får en inverkan på avkastningen. För även om den stora Småbolagsfonden A får lov att investera i ett litet bolag, så ju större fonden blir desto mindre procentuell andel av fonden kommer detta bolag utgöra och därmed ha mindre effekt på avkastningen.

* Se exempelvis:

Chen, Joseph, Harrison Hong, Ming Huang & Jeffrey D. Kubik. (2004) Does Fund Size Erode Mutual Fund Performance? The Role of Liquidity and Organization. American Economic Review, 94(5), 1276-1302

Yan, X. (2008) Liquidity, Investment Style, and the Relation between Fund Size and Fund Performance. Journal of Financial and Quantitative Analysis, 43(3), 741-767