Investeringstalesätt slår snett?

Vad har funkat bäst?

Tittar man på de senaste 25 åren ser vi en tydlig vinnare på Stockholmsbörsen[2]: ”Sell in May”-strategin.[3] För investerare som har köpt i september och sålt i maj har avkastningen varit i genomsnitt 12,8 %, jämfört med en genomsnittlig avkastning på 1,4 % för de som har ”Köpt till sillen”.[4] Därtill är det tydligt att strategin ”Sell in May” oftare har gett en positiv avkastning än ”Köp till sillen”.

Köp till sillen vs. sell in may

2018 må ha varit ett år då det var rätt att köpa till sillen (Stockholmsbörsen avkastade 4,9 % mellan 22 juni 2018 och 7 augusti 2018), men 2019 var det inte lönsamt sett till Stockholmsbörsen över lag (mellan 21 juni 2019 och 7 augusti 2019 var avkastningen -4,3 %). Med det sagt är det sällan svart eller vitt, utan lönsamma bolag går att finna även på sommaren.

Säsongsmönstret på Stockholmsbörsen

I början av sommaren i år tog vi fram en en analys om säsongsmönstret på Stockholmsbörsen[5] med avsikt att ge en mer nyanserad bild. Huvudpunkterna från genomgången kan sammanfattas som:

• Genomsnittsavkastningen har varit lägre under sommaren, definierad som perioden 30/4 – 30/9, men historiskt sett förekommer det fler sommarperioder med positiv värdeutveckling än negativ. Några rimliga förklaringar till de svaga sommarperioderna är att handelsvolymerna minskar, insikt om bolagsprognoser erhålls och att utdelningssäsongen når sitt slut under sommaren.

• Har året börjat bra, följs ofta våren av en positiv utveckling på börsen under sommarperioden. Faktum är att av de år med positiv börsutveckling under sommaren är det endast en sommarperiod som kommer efter att ha inlett året negativt.

• Defensiva sektorer och kvalitetsbolag har utvecklats bättre under sommaren än cykliska sektorer och aktier. Därtill har småbolag genererat en högre genomsnittlig avkastning, men svenska storbolag har utvecklats positivt fler sommarperioder än småbolag.

Mycket av ovanstående resonemang är applicerbart på de två strategiernas utveckling. Historiskt sett förekommer fler år på Stockholmsbörsen då ”Köp till sillen” har gett en positiv avkastning än negativ. Och av dessa somrar kommer alla förutom en efter en ”Sell in May”-period med positiv börsutveckling. Därtill är det tydligt att vissa sektorer och bolagstyper, t.ex. kvalitets- och småbolag, fortsätter vara lönsamma under sommarperioden.

Vilken strategi ska man ha?

Sammantaget verkar det inte som att investeringstalesättet ”Köp till sillen, sälj till kräftorna” är särskilt framgångsrikt. Historiken indikerar dock inte heller att man ska anamma ”Sell in May and go away; don’t come back until St. Leger’s Day”-strategin och lämna Stockholmsbörsen helt under sommaren. Den genomsnittliga avkastningen för ”Köp till sillen” är ändå positiv (om än mer modest än för ”Sell in May”) och strategin har historiskt gett en positiv avkastning vid fler tillfällen än den gett en negativ.

Det finns skäl att överväga en sektorrotationsstrategi där man placerar om till mer defensiva sektorer under sommaren. Dock måste det poängteras att det är svårt att tajma marknaden över tid, så därför passar denna bättre för investerare med kortare investeringshorisont. En långsiktig investerare bör alltså inte stirra sig blind på Stockholmsbörsens säsongsmönster utan även ta hänsyn till andra faktorer, så som riskspridning och sparfrekvens (t.ex. månadssparande), vid val av investeringsstrategi.

[1] St Leger Day är en dag i mitten av september när den klassiska hästkapplöpningen med samma namn går av stapeln.

[2] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i detta inlägg är SIXRX, vilket visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.

[3] Notera att tidsperioden för ”Köp till sillen” alltid är midsommar respektive år till 7/8, samt att det med ”Sell in May” menas perioden 15/9 ett år till 1/5 efterföljande år.

[4] Se fotnot 3.

[5] Indexet som ligger till grund för beräkningarna i analysen är OMXSPI inklusive utdelningar från 1996-01-31 till 2018-05-31.