Inflation, ränta och börs – vad är egentligen sambandet?

Hur uppstår inflation?

Riksbankens överordnade mål är att hålla inflationen kring 2 procent. Stiger inflationen över målet ska Riksbanken höja styrräntan för att dämpa ekonomin, vilket får inflationen att åter gå mot målet.

En högre styrränta kommer dock få olika konsekvenser för ekonomin och börsen, beroende på vad som orsakade den höga inflationen. 

Så hur uppstår inflation? Om exempelvis staten oväntat höjer utgifterna eller sänker skatterna, leder det till att hushållen efterfrågar fler varor och tjänster av företagen. Det får då fart på ekonomin och kan leda till att inflationen stiger. Riksbanken ska då höja sin ränta för att dämpa hushållens lust att konsumera och därmed motverka en stigande inflation. 

Eftersom Riksbanken strävar efter att neutralisera impulserna till efterfrågan, blir den totala effekten på ekonomin begränsad.

Men det kan finnas andra orsaker bakom en hög inflation. 

Pandemier, krig och torka kan påverka utbudet av insats- och konsumtionsvaror negativt. I detta fall går inflationen och ekonomin åt olika håll. När antalet tillgängliga varor minskar stiger inflationen men ekonomin försämras. 

För att säkerställa att inflationen och inflationsförväntningarna är i linje med Riksbankens mål är det viktigt att Riksbanken även reagerar på dylika utbudsstörningar och höjer räntan. Höjningen av Riksbankens ränta kommer dock att försämra den redan dystra ekonomin. Utbudsstörningar kan med andra ord få stora effekter på ekonomin.

Den senaste tidens inflation har påverkats mer av utbudsstörningar än hög efterfrågan

De senaste åren har inflationen stigit till nivåer som vi inte har sett sedan inflationsmålet infördes i Sverige på 1990-talet. Det är svårt att se att detta har påverkats av efterfrågefaktorer som har drivits av exempelvis en expansiv svensk finanspolitik. 

Som andel av BNP har svensk statsskuld fallit under denna tid. Samtidigt uppger tjänsteföretagen, att priserna i ytterst liten utsträckning har påverkats av efterfrågefaktorer.

Mycket talar för att de senaste årens inflation i stället har drivits av utbudsfaktorer. Pandemin som bröt ut under våren 2020 medförde att företagen skickade hem medarbetare, vilket försvårade såväl produktionen i fabriker runt om i världen som transporten av varorna till Sverige. 

Problemen förvärrades sedan av den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina då tillgången på varor såsom olja och gas bedömdes minska. Detta i sin tur, gjorde att svenska företag fick allt högre kostnader. I nästa steg drabbades även konsumenterna av högre priser och en stigande inflation. 

Svensk ekonomi drabbas dubbelt – med låg tillväxt som resultat

Utbudsproblem som orsakar inflation får med andra ord betydligt större effekt på ekonomin än skift i efterfrågan som orsakar inflation. Detta gäller inte minst ett land som Sverige. Som liten öppen ekonomi är vi beroende av handel och drabbades därför i hög utsträckning av störningar i leveranskedjor. 

Som ett räntekänsligt land med korta räntebindningstider påverkades vi även i hög utsträckning när Riksbanken höjde sin ränta för att motverka den höga inflationen. Den svenska ekonomin drabbades alltså dubbelt vilket resulterade i en låg tillväxt och ett konsumentförtroende som föll till nivåer vi inte sett sedan 1990-talet. 

Minskade störningar kan gynna aktiemarknaden

De senaste månaderna har vi sett flera indikatorer som visar på att störningarna i de globala handelskedjorna minskar och att inflationen är på väg ned, inte minst här i Sverige. 

Under denna tid har många argumenterat att det bör bli positivt för börserna om störningarna och därmed inflationen sjunker så pass mycket att centralbankerna sänker räntorna. Man glömmer då att det är positivt i sig självt att störningarna försvinner och att företag därmed har lättare att bedriva handel och få tag i insatsvaror!

Den sjunkande inflation som vi har sett under de senaste månaderna, är ett tecken på att störningarna har avtagit och att företag inte längre har svårt att få tag i varor till sin produktion. Detta är positivt i sig, även innan Riksbanken hunnit sänka sin ränta. Det är en anledning till att vi har haft en övervikt mot mer riskfyllda tillgångsslag, som aktier och obligationer av kreditbetyget ”high yield” under hela 2024, det vill säga innan räntesänkningarna konkretiserades!

Faktum är att det finns en korrelation mellan tillgångspriser (såsom aktier) och den del av inflationen som har orsakas av andra faktorer än efterfrågan (såsom utbudsstörningar). Vi kan nu se att störningarna är på låga nivåer, vilket påverkar rådande inflation i Sverige. Historiskt sett har börser gynnats när inflationen sjunker till följd av mindre utbudsstörningar.

Aktier gynnas om utbudsdriven inflation faller 

När de återstående störningarna försvinner, kommer vi se en fortsatt sjunkande inflation som får svensk ekonomi att lyfta allt mer. När Riksbanken fortsätter att sänka sin ränta, kommer denna effekt att förstärkas. Vi ligger därför kvar med en övervikt mot mer riskfyllda tillgångsslag, såsom aktier och obligationer med betyget high yield.

Vill du få hjälp att se över placeringen av ditt kapital?

Kontakta oss via formuläret nedan, så återkommer vi till dig.