Veckoanalys | Vecka 19

Dubbla signaler från Yellen skapar oro på marknaderna

När rapportsäsongen ebbar ut och fokus skiftar till makrosignalerna skapade otydliga signaler från finansministern i USA förvirring på marknaderna. Samtidigt visar sentimentsindikatorer styrka men arbetsmarknadsstatistiken i USA kan bromsa Feds eventuella åtstramningsplan.

Finansiella marknader

Efter en intensiv rapportperiod skiftar fokus till makroekonomin och USA:s finansminister Janet Yellen skrämde världens börser i och med ett uttalande om att ekonomin kan behöva lite högre räntor för att inte överhettas. Även om hon senare mildrade och förtydligade uttalandet är det en påminnelse om att styrräntor kommer att höjas framöver som en effekt av den stigande inflationen. Fler länder tar viktiga steg för att öppna gränser och tillåta resande vilket har bidragit till ökad efterfrågan på bränsle och oljepriset har fortsatt upp till nära $70/fat. Generellt har råvarupriserna visat styrka och takten på prisökningarna är nu bland de högsta på 40 år vilket eldar på inflationsförväntningarna. Den amerikanska tioårsräntan har stigit en aning på högre inflationsförväntningar och handlas strax under 1,60. Fed kommer kommunicera kring minskade obligationsköp långt före räntan ens övervägs att lyftas. Vi ser det som möjligt att signaler om detta förekomma redan i augusti/september då historien har visat att Fed brukar annonsera större initiativ i samband med den årliga konferensen i Jackson Hole (i slutet av augusti). 

S&P 500 index
USA

Makrostatistik

Sedan pandemiutbrottet har framförallt  sentimentsindikatorer som inköpschefsindex visat styrka och det råder ett förhållandevis synkroniserat och gott humör bland inköpscheferna och nivåer överstigandes 50 förknippas med ekonomisk expansion. För svenskt vidkommande visade PMI-mätningen 69,1 i april, från reviderade 64,7 månaden före, vilket är den näst högsta nivån i indexets 26-åriga historia. Sedan bottennivån i april förra året har svenskt PMI-total ökat med 32,7 indexenheter, vilket är en betydligt snabbare uppgång jämfört med återhämtningen efter den globala finanskrisen 2008/09. Samma siffra i USA föll tillbaka något och Kinas inköpschefsindex för tjänstesektorn steg till 56,3 i april jämfört med 54,3 i mars. Samtidigt steg kinesiska export med 22 procent i under april, jämfört med samma månad föregående år, vilket var dubbelt så mycket som förväntat. Veckans avslutades med viktig data från arbetsmarknaden i USA. Precis innan den globala pandemin slog till uppvisade USA den lägsta arbetslösheten sedan 1969 och efter att under våren i fjol ha varit uppe på den högsta noteringen på över 90 år har den åter fallit, men är fortsatt tydligt förhöjd.  Sysselsättningsstatistiken blev lite av en besvikelse när 266 tusen nya jobb skapades mot väntade en miljon. Det innebär att arbetslösheten steg till 6,1 procent mot väntade 5,8 procent, vilket kan sätta käppar i hjulen för Feds eventuella åtstramningsplan.

USA: Antalet sysselsatta fortsatt långt färre än före krisen
Antal sysselsatta utanför jordbrukssektorn (NFP, miljoner personer)

Finansiella marknader

Trots en mycket stark rapportsäsong har marknaderna inte fortsatt att handlas distinkt högre utan de senaste veckorna har snarare präglats av vinsthemtagningar och en mer slagig utveckling. Marknaderna tvekar sannolikt om huruvida det kan bli så mycket bättre resultatmässigt för bolagen och hur centralbankerna ska lyckas med konststycket att normalisera penningpolitiken. Sambandet mellan utvecklingen på aktiemarknaderna och centralbankernas balansräkningar har varit väldigt tydligt och penningpolitiken är därför av central betydelse för den fortsatta utvecklingen. Kommunikationen från centralbankerna är dock att nuvarande politik ligger fast och att det är bättre att ta i för mycket än för lite, vilket blev tydligt för snart ett år sedan i samband med pandemiutbrottet. Samtidigt vittnar den pågående rapportperioden om att flertalet industribolag upplever ett högt efterfrågetryck och har flaskhalsar i produktionen på grund av komponentbrist. Pristrycket är tydligt uppåt och exempelvis halvledarbristen bedömer flera bolag blir bestående under året vilket ger ökad osäkerhet i prognoserna, trots den generellt starka efterfrågesituationen.

Penningpolitiken är central för finansmarknaden
MSCI AC World & centralbankernas balansräkning (USA, Europa, Japan och Kina)

Makrostatistik

Veckan bjuder på omfattande makrostatististisk information och imorgon, tisdag, presenteras tyska ZEW-index. I den pandemipräglade tillvaron har nulägeskomponenten varit rejält pressad samtidigt som förväntningarna dragit iväg uppåt beträffande framtidsutsikterna. I takt med att vaccineringsprogrammen trots allt fortlöper och restriktionslättnar kan skönjas bör nulägeskomponenten förbättras. Från USA presenteras statistik från NFIB, vilket är en mätning över de amerikanska småföretagarnas framtidssyn. Småföretagare har i många fall, med koppling till tjänstesektorn, en mycket utmanande situation under pandemirestriktioner. Veckans kanske viktigaste makrostatistik ur ett marknadsperspektiv är dock det amerikanska inflationsutfallet vilket offentliggörs på onsdag. Föregånde månad visade på ett inflationstryck på hela 2,6 procent och nu förväntas inflationen, konsumentprisindex,  uppgå till 3,6 procent år över år. Vi bedömer att utfallet kommer att tilldra sig ett betydande marknadsintresse och ge fortsatta spekulationer och bedömningar om centralbankernas kommande agerande. En tillfälligt hög inflation är dock helt enligt förväntningarna  pga av baseffekter och stora rörelser i energipriserna. Veckan avslutas med detaljhandelsstatistik, vilken bedöms ha stigit med hela 9,8 procent på månadsbas, samt industriproduktion från USA.

ZEW-indikator

Ta del av aktuell börsutveckling på världens börser, i lokal valuta och i svenska kronor. Visa tabellen.

Ta del av de senaste utvecklingen på ränte-, valuta och råvarumarknaden. Visa tabellen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator. Visa indikatorn.

Analytikerna bakom veckoanalysen