Utblick mars 2025

Behåll lugnet i börssvängningarna

Efter några tuffa år på Stockholmsbörsen har vi äntligen börjat se en vändning. Trots en geopolitiskt orolig omvärld och ökade handelskonflikter har lägre räntor och förbättrade konjunkturutsikter vägt tyngre.

Under samma period har de europeiska börserna också sett ett stort inflöde av kapital. Istället för europeiska aktier har vi valt att ha en övervikt mot den svenska marknaden och den styrkan vi ser just nu i Europa börsmässigt, får större genomslag i vår exponering mot Sverige.

Än så länge har den svenska konjunkturen inte förändrats nämnvärt, men med låga förväntningar krävs det inte mycket för att en positiv överraskning ska få genomslag på börsen. Som ett resultat av det har Stockholmsbörsen stigit med hela sex procent sedan årsskiftet, vilket kan sättas i relation till globala index som är ned cirka nio procent i SEK

En av de främsta anledningarna till att vi under en tid varit positiva till Stockholmsbörsen har varit de låga värderingarna, med P/E-tal långt under både fem- och tioårssnitten. Vi bedömde att en förbättrad vinsttillväxt, driven av ökad global såväl som inhemsk efterfrågan, skapade utrymme för högre värderingar. Även om värderingen nu har stigit bedömer vi att den kan stiga ytterligare.

Historiken talar för fortsatt börsuppgång 

Efter en mycket stark inledning på året finns det naturligtvis risker för vinsthemtagningar på kort sikt. Tittar vi till exempel på RSI (Relative Strength Index), en teknisk indikator som mäter styrkan i prisrörelser på en skala från 0 till 100, befinner vi oss just nu på omkring 60. Detta indikerar att vi inte är i överköpta nivåer än (över 70), men att en viss andhämtning kan vara på gång.

Lyfter vi blicken lite och istället fokuserar på resten av året ser situationen annorlunda ut. Tittar vi historiskt på liknande perioder när Stockholmbörsen inlett året starkt, har det oftast följts av ett fortsatt starkt börsår. Särskilt positivt har det varit när Stockholmbörsen året innan halkat efter den amerikanska marknaden.

Om vi går tillbaka till 1980 och identifierar liknande perioder där Stockholmbörsen gått starkt på kort tid (över tio procent på ett kvartal), samtidigt som den amerikanska marknaden utvecklats bättre än den svenska under föregående år (minst tio procentenheter bättre), ser vi att Stockholmsbörsen har fortsatt stiga efterföljande tolv månader.

Således kan styrkan svenska aktier just nu uppvisar bara vara början på en längre uppåtgående trend. Detta är en av flera signaler som ger oss trygghet i att behålla vår övervikt mot Norden i vår taktiska allokering.

Konsument- och cykliska bolag gynnas 

Förväntningarna på 2025 är som sagt positiva, med en bedömd konjunkturuppgång som driver såväl orderingång som försäljning. Detta gynnar framför allt de mer cykliska sektorerna, där vi redan nu ser att intresset för tidigt cykliska bolag som SKF, Sandvik och Volvo ökar. De senaste signalerna från tillverkningsindustrin tyder också på att vi närmar oss en expansionsfas, vilket ytterligare stärker potentialen för cykliska sektorer.

Lägg därtill att försvarsbudgeterna ska prioriteras, vilket kommer gynna fler bolag än enbart direkta försvarsbolag.  Det innebär bland annat ökade krav på infrastruktur, men kan också bidra till ökad teknologisk utveckling vilket i sin tur kan öka produktiviteten brett.

Även svenska konsumentbolag förväntas dra nytta av ökad disponibel inkomst och högre konsumentefterfrågan i takt med att hushållen känner av lättnader i i form av lägre räntekostnader. När konsumentförtroendet stiger tenderar det bredare indexet OMXSPI, som är mer beroende av den svenska ekonomin, att utvecklas bättre relativt de största bolagen.

Detta beror på att OMXSPI gynnas mer av stark inhemsk konsumtion och ekonomisk aktivitet, medan de största bolagen har en större andel av sin försäljning internationellt och därmed är mindre beroende av svenska konsumenter. 

Ränteutvecklingen avgörande för fastigheter och banker

Fastighetsbolagen har haft det tufft under de senaste åren, mycket på grund av de stigande långräntorna. Men med lägre räntor i sikte bör det finnas potential för en vändning även här. Uthyrningen har varit utmanande för fastighetsaktier men en konjunkturvändning skulle ge stöd till sektorn, dock med viss fördröjning. Även värderingsmässigt ser svensk fastighetssektor attraktiv ut då den ligger något under sitt historiska snitt.

Bankerna, som utgör en betydande del av Stockholmsbörsen, står däremot inför utmaningar kopplade till lägre räntenivåer. För att hantera detta vidtas olika åtgärder, som till exempel anställningsstopp och strikt kostnadskontroll. Dessa insatser väntas möjliggöra fortsatt god lönsamhet för att kunna upprätthålla höga utdelningar och återköp.

Samtidigt gynnas bankerna av en förbättrad konjunktur genom ökad företagsutlåning, tilltagande bolånetillväxt samt högre provisionsnetton från ökad ekonomisk aktivitet. Balansen mellan det tryck som lägre räntenivåer medför på bankernas marginaler får därför sättas mot effekten som den förbättrade konjunkturen kommer att ha på bankernas resultat framöver.

Goda förutsättningar för 2025

Sammantaget pekar både historiska mönster, värderingar och konjunkturutsikter på att Stockholmsbörsen har mer att ge även om den kortsiktigt närmar sig överköpa nivåer. Om trenden med förbättrad efterfrågan och lägre räntor fortsätter, finns det goda förutsättningar för att 2025 blir året då börsen mer tydligt kan börja ta igen förlorad mark.

Risk att Europabörsen har sprungit för snabbt 

Hittills i år har Europa utvecklats starkt med nya börsrekord samtidigt som marknaden handlas till rabatt jämfört med USA. Jämfört med de senaste fem till tio åren är europeiska aktier dock inte längre lika billiga.

Att Europa utvecklats starkt har flera förklaringar. Investerare kan inledningsvis ha skalat om sina portföljer efter att amerikanska investeringar ökat mycket i värde och därmed utgjort en alltför stor del av portföljerna. Investerare har således sålt amerikanska aktier och köpt europeiska under årets inledning.

Små positiva nyheter kan dessutom ha fungerat som katalysator då förväntningarna på regionen varit lågt ställda. Exempelvis har nyheter som ökade europeiska försvarssatsningar och ett tyskt valresultat utan överraskningar satt positivt avtryck. Tyska politiker avser nu driva igenom en reform av skuldbromsen och skapa en investeringsfond som ska gå till infrastruktur och/eller försvar.

Jämfört med ifjol har de europeiska förutsättningarna förbättrats men de politiska satsningarna lär ta tid att genomföra. Så skillnaden för regionen handlar mer om en förändrad mentalitet än en snabbt förbättrad konkurrenskraft hos europeiska företag.

Även en framtida återuppbyggnad av Ukraina känns avlägsen när en vapenvila och fredsförhandlingar fortfarande är pågående och sådana investeringar, liksom avregleringar och AI-satsningar, lär pågå under många år. 

Risken är därför att aktiemarknaden har sprungit för snabbt. Men som alltid fortsätter vi bevaka utvecklingen och är öppna för att ompröva vår ansats. 

Positionerad för en europeisk konjunkturåterhämtning 

Återigen är det storbolagen inom Europa som avkastat bäst medan småbolagen laggar. För att även medelstora och små bolag ska lyfta behöver konjunkturåterhämtningen i regionen ta fart. 

Storbolagen har sannolikt fått stöd av den globala ekonomin och förhoppningar på försvarssatsningar samt kinesisk ekonomi, medan mindre bolag påverkas mer av den europeiska konsumentens välmående. Även stora passiva flöden från USA har högst troligt gått in i storbolagen.

Vår bedömning är att de europeiska ekonomierna sakta går åt rätt håll, men att tillväxten varken i euroområdet eller i Storbritannien lyckas hålla jämna steg med USA. För att ändå ta del av den gradvisa ekonomiska förbättringen har vi i vår globala aktieportfölj fonder riktade mot värdebolag (Amundi European Equity Value) och småbolag (Fidelity European Smaller Companies). 

Dessa typer av strategier med fokus på värde eller småbolag brukar prestera bättre i perioder av ekonomisk och konjunkturell återhämtning. Just exponeringen mot värdebolag har varit positiv för portföljerna i nuvarande börsläge.

Genom denna exponering får vi alltså, trots undervikten mot regionen, en fin motvikt ifall konjunkturstyrkan underskattas. I januari ökade vi andelen europeiska småbolag i portföljen.

Europaexponering genom Sverige 

Som redan påpekat har de europeiska förutsättningarna för börsen förbättrats givet kommande ekonomiska reformer, industriella satsningar och en ”påtvingad” upprustning i spåren av Europas ökade självständighet. Vi väljer dock att övervikta Nordiska aktier istället för europeiska då vi ser att regionens styrka får ett större genomslag i vår svenska exponering. Dessutom slipper vi valutarisken i de svenska innehaven ifall kronan skulle fortsätta stärkas. 

Amerikanska bolag har fortfarande potential på sikt

Bara för att europeiska bolag har presterat relativt starkt i år betyder det på intet sätt att USA långsiktigt saknar potential. Amerikanska bolag är fortsatt mest lönsamma, nästan oavsett sektor, vilket motiverar marknadens högre värdering. 

Samtidigt har amerikanska bolagsvinster fortsatt att växa medan europeiska vinster mer eller mindre stagnerat sedan 2023. Amerikanska vinstförväntningar har dock skruvats ned som en konsekvens av en stark rapportsäsong, Trumps tullar och svagare konjunkturutsikter. Ändå bedöms vinsttillväxten förbli högre i USA än i Europa.

Givet den marknadsmiljö vi ser framför oss bedömer vi att Europabörsen långsiktigt har en mindre attraktiv sektorsammansättning än USA. Därför förespråkar vi en fortsatt övervikt mot USA på bekostnad av Europa. Att USA just nu inte ser lika överköpt ut ger också stöd för att behålla övervikten mot den amerikanska marknaden.

Samtidigt ska vi komma ihåg att Europa idag utgör vår näst största exponering (ca 15 procent) inom Globala Aktier, så det är inte så att den europeiska börsstyrkan i år har gått oss obemärkt förbi. En exponering mot Europa kring 15 procent är också vad regionen utgör i ett världsindex, även om det är lite lägre än Söderberg & Partners långsiktiga strategiska vikt.

Rotation inom USA troligt

2025 har hittills handlat om rotationen från USA till  övriga världen. Under året bedömer vi att det kommer att ske en förflyttning inom den amerikanska marknaden.

För närvarande är marknaden nervös för amerikansk konjunktur och effekterna av tullar. Detta har varit synligt i diverse förtroendeindikatorer vilket fått marknaden att förvänta sig snabbare räntesänkningar från Fed. Därför har amerikanska räntor och börsen fallit. 

Vi anser att enskilda månadssiffror ska tolkas försiktigt. Amerikanska förtroendeindikatorer bekräftar en avtagande tillväxttakt, men detta ligger också i förväntansbilden. Samtidigt ska vi minnas att en nedväxling i USA sker från en redan hög nivå.

En liknande konjunkturoro såg vi under sensommaren ifjol som sedan följdes av en mycket stark amerikansk börshöst när oron klingade av. I höstas gick börsen mycket på förväntningarna kring Trumps avregleringar och skattelättnader. Hittills har det varit nyhetsfattigt på dessa fronter och börsen har istället fått dras med det som tynger bolagen, nämligen tullarna. 

På sikt väntas dock Trump även förverkliga de andra vallöftena, vilket bör bidra positivt till marknaden. Just nu orkar börsen bara fokusera på en sak i taget, vilket skulle tala för att de positiva aspekterna av skattesänkningar och avregleringar inte fullt ut är inprisat.

De senaste åren är det framför allt de stora techbolagen som presterat bra och rapportsäsongen har bekräftat att vinsterna fortsätter att växa. I år bedömer vi att den amerikanska börsuppgången breddas och att de stora techbolagen inte är de enda som bidrar. Amerikanska småbolag är lågt värderade, mer exponerade mot den inhemska ekonomin och bolagen lär gynnas av Trumps fokus på America First. Detta förutsätter dock att den amerikanska ekonomin förblir någorlunda stadig och inte går in i en recession.

I januari tog vi hem vinst i UBS USA Growth, som bland annat äger techbolagen, och ökade andelen i Columbia Threadneedle American Smaller Companies. Vi har dock kvar en övervikt mot IT och Kommunikationstjänster och bedömer att dessa sektorer fortsatt lär prestera bättre än övriga, men att deras övertag krymper något i år.

Det här har resulterat i en positiv utveckling för de europeiska försvarsbolagen och en hel del frågor från våra kunder. På förekommen anledning vill vi därför kommunicera vår syn på de ökade försvarssatsningarna som väntas, och samtidigt förtydliga Söderberg & Partners syn på investeringar i försvarsindustrin.

Vår syn på försvarsinvesteringar

Först och främst vill vi kommentera vår syn på exkludering av vapen i Söderberg & Partners portföljer.

Enligt de senaste inrapporterade innehaven från fondbolagen per den 21 februari har vi i våra portföljer bland annat exponering mot amerikanska Lockheed Martin, RTX och schweiziska Accelleron Industries i våra standardmandat. Samtliga dessa bolag faller under Morningstar Global Aero and Defense Index.

Det här innebär dock inte att vi per automatik har exponering mot alla europeiska försvarsbolag. I vår förvaltning försöker vi dels välja ut de bästa fonderna på marknaden inom varje region och kategori, dels nyttja dessa fonder för att implementera vår marknadssyn.

Vi för självklart en dialog med fondbolagen om varför de är investerade i vissa bolag och inte i andra, men i slutändan är det fondbolagen som väljer vilka bolag de vill investera i, och vi som väljer om vi vill använda den fonden i förvaltningen eller inte.

Följaktligen, om många fondbolag på marknaden väljer att exkludera försvarsbolag eller av annan anledning inte bedömer att en investering i dem är gynnsam, leder det till ett begränsat investeringsuniversum för oss där dessa bolag återfinns. De fonder där försvarsbolag då återfinns behöver inte nödvändigtvis vara de bästa.

Stark börsutveckling för de europeiska försvarsbolagen

Sedan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari 2022 har många europeiska försvarsbolag åtnjutit en mycket god avkastning. Svenska SAAB har från invasionen fram till börsstängning den 6 mars i år åtnjutit en avkastning på en bit över 600 procent, och tyska Rheinmetall på strax över 1250 procent.

De tog ytterligare ett skutt efter säkerhetskonferensen i München, då den amerikanske vicepresidenten JD Vance klargjorde med all önskvärd tydlighet att Europa måste kunna stå på egna ben då USA:s försvarspolitiska fokus ligger annorstädes.

Efter denna konferens har vi sett ett tydligt fokus både medialt och från europeiska politiker på ökade försvarssatsningar. Mycket av detta är saker som har diskuterats tidigare, men nu verkar det som att europeiska politiker äntligen inser allvaret i den situation vi befinner oss i.

Mycket kommer behöva göras för att Europa ska kunna försvara sig mot den ryska aggressionen och det här kommer kräva stora investeringar. Bland annat har NATO:s generalsekreterare Mark Rutte diskuterat att de europeiska ländernas försvarsutgifter bör öka från dagens NATO-mål om två procent av BNP till en bra bit över tre procent.

USA har kommunicerat att man vill att anslagen höjs till fem procent av BNP. För att kunna genomföra dessa investeringar har man bland annat pratat om att lätta på skuldtaken på EU-nivå givet att länderna lånar pengar just till att genomföra försvarssatsningar.

Marknaden verkar dock redan ha räknat med mer omfattande investeringar än vad som än så länge har konkretiserats. Ser man på värderingsmultiplarna på de stora europeiska försvarsbolagen som jag just nämnde så har även dessa rusat. Det innebär att aktiekurserna har stigit långt mycket mer än bolagens förväntade vinster har gjort. Det syns tydligast på Rheinmetall, vars framåtblickande värderingsmultiplar har nästan fyrfaldigats sedan den ryska invasionen.

Det finns alltså en förväntansbild att vi kommer se en långsiktig ökning av försvarsanslagen, som redan ligger i kurserna för dessa bolag.

Marknadspåverkan av europeiska försvarssatsningar

Det är ganska lätt att dra slutsatsen att ökade försvarsanslag leder till en positiv avkastning för försvarsbolagen. Detta tenderar ju dock att ske när marknaden får nys om att dessa satsningar är på väg, inte när de faktiskt implementeras. Detta innebär att aktiekurserna redan har tagit hänsyn till förväntningar om ökad försäljning för dessa bolag, vilket är varför de har stigit så mycket som de har gjort.

Det är såklart inte ett ett-till-ett-förhållande eftersom förväntningarna idag sannolikt inte kommer spegla exakt utfall imorgon, men det är något man som investerare måste ta hänsyn till. Frågan man ska ställa sig är alltså inte ”Tror jag att försvarsbolagens försäljning kommer att öka?”, utan ”Tror jag att försvarsbolagens försäljning kommer att öka mer än vad andra investerare tror?”.  Även detta är en förenkling, men det är en förenkling som gör att man som investerare i alla fall får en bättre bild av hur framtida avkastning kan komma att se ut.

Något annat att ta i beaktning är att försvarssatsningar inte enbart innebär att man köper vapen. När jag nämnde försvarsbolagen som vi har exponering mot i våra portföljer så var det exempelvis tillverkare av stridsflygplan som jag nämnde, men det finns även helt andra typer av bolag som kan komma att gynnas av ökade försvarsutgifter.

Om man tänker sig att de europeiska länderna ska köpa just stridsflygplan, och man vill kunna nyttja dessa och inte bara ha dem stående i ett överskottslager, finns det annat som man även behöver upphandla. Exempelvis innebär det ett ökat behov av flygbaser, hangarer och landningsbanor.

Detta levereras inte av SAAB eller Lockheed Martin, utan då är det snarare byggbolag som gynnas. För att använda flygbaserna på ett lämpligt sätt kan man även behöva krypterad kommunikationsutrustning, IT-system och mycket annat. Det här innebär att satsningarna kan gynna en betydligt bredare uppsättning av bolag än vad många först tänker.

Man bör också ha i åtanke att försvarssektorn är en relativt liten del av ett globalt börsindex. Aerospace & Defense är en underkategori till industrisektorn. Industri utgör cirka 10 procent av ett globalt börsindex, och denna Aerospace & Defense utgör i sin tur cirka 20 procent av industrisektorn. Det rör sig alltså om cirka två procent av världsindex. Det finns också relativt få direkta försvarsbolag på globala börser, och utbudet av fonder med stor exponering mot dessa bolag är begränsat. Många av dem, till exempel Boeing, är dessutom till stor del leverantörer av kommersiella och inte bara militära flyg.

Vi på Söderberg & Partners har ingen specifik syn på försvarsbolagen, men vi har en syn på den breda industrisektorn. För närvarande är vår syn på sektorn neutral. Ökade försvarssatsningar kan bidra positivt, samtidigt som fortsatta konjunkturella problem i Europa håller nere betyget.

Delade meningar om makroekonomisk påverkan

Det råder delade meningar om huruvida försvarssatsningar har en positiv eller negativ påverkan på tillväxten. Historiskt har många argumenterat för en så kallad ”guns or butter” trade-off, alltså att ökade försvarsutgifter har kommit på bekostnad av minskad privatkonsumtion.

Välrenommerade Kiel Institute for the World Economy hävdar dock att så inte nödvändigtvis behöver vara fallet i en nyligen publicerad rapport. De lyfter fram ett antal faktorer som de anser är viktiga för att få en positiv effekt på långsiktig tillväxt.

De anser att satsningarna inte bör göras genom att öka skatterna, utan att de europeiska länderna istället bör låna för att genomföra dessa försvarssatsningar. De hävdar även att viss forskning stödjer att detta skulle ha störst positiv ekonomisk effekt under en lågkonjunktur, vilket Europa för närvarande befinner sig i.

Än viktigare, anser de, är att det görs satsningar på framför allt inhemsk forskning och utveckling. I dagsläget sker omkring 80 procent av Europas försvarsinköp från länder utanför EU. Detta ger inte samma teknologiska spridningseffekter till den privata sektorn som man får om man utvecklar nya militära teknologier på hemmaplan.

De jämför USA och EU, där 16 procent av USA:s försvarsutgifter går till forskning och utveckling medan samma siffra endast är 4,5 procent i EU. I rena pengar är siffran för USA 10 gånger så hög som i EU. Givet att investeringarna sker på rätt sätt bedömer de att varje procents ökning av försvarsutgifterna som andel av BNP leder till en långsiktig produktivitetsökning på 0,25 procent.

Vi förordar en bred exponering

På Söderberg & Partners har vi alltså inga exkluderingskriterier mot konventionella vapen i våra portföljer. Vi ser vikten av att länder ska kunna försvara sig, sin demokrati och mänskliga rättigheter.

Samtidigt har vi inte heller några dedikerade investeringar riktade specifikt mot försvarsbolag. Vi låter fondbolagen som vi är investerade i avgöra om denna typ av investeringar passar deras förvaltningsmodell, och vi avgör om fonderna passar oss.

Försvarsbolagen är en liten skara bolag, både till antal och som andel av index, varför vi förordar en bred exponering mot industrisektorn och mot börsen generellt, snarare än att försöka ta en stor exponering mot en liten nisch som skiljer sig väsentligt från hur sammansättningen på börsen ser ut.

Det nyaste samlingsnamnet på populära aktier för de största teknikrelaterade bolagen är en personlig favorit: BAATMMAN. BAATMMAN består utöver Mag 7 även av halvledarbolaget Broadcom, som många räknar in som en utmanare till halvledarjätten Nvidia. BAATMMAN-bolagen består således av:

• Broadcom
• Amazon
• Apple
• Tesla
• Meta Platforms (Facebook)
• Microsoft
• Alphabet (Google)
• Nvidia

Christopher Nolans Batman-trilogi hade, i mina ögon, sin höjdpunkt, med den andra filmen Batman The Dark Knight och Heath Ledgers oförglömliga rolltolkning av Jokern. Det finns några slående likheter med BAATMMAN-aktierna och DC Comics seriefigur Batman och filmen The Dark Knight i synnerhet.

Batman är ingen vanlig superhjälte

Batman är alter egot till miljardären och filantropen Bruce Wayne. Batman har inte några övermänskliga förmågor som till exempel Stålmannen, Spindelmannen, Hulken eller Wonder Woman. I stället förlitar sig Batman på intelligens, stridsträning och ny teknik. BAATMMAN-aktierna är världsledande bolag och har alla stor påverkan på marknaden.

Innovationskraft         

Det finns inga gränser för Batmans innovation och förkärlek för ny teknik. Batcave, Batmans högkvarter, är utrustat med avancerad teknologi och laboratorier som ideligen testar nya saker. Hans butler och mentor Alfred Pennyworth är ofta med och reparerar och underhåller Batmans utrustning.

Wayne Enterprises, och dess forskningsavdelning, bistår också med att förse Batman med den senaste teknologin.

Samtliga BAATMMAN-aktier är kända för sin höga grad av innovationskraft. De har inte bara kraft att ta fram nya innovationer utan likaledes föra dem vidare till solida och bärkraftiga affärsmodeller som slår undan benen för konkurrenterna.

Resursrikedom

Bruce Wayne använder sin enorma rikedom och sina prylar till att målmedvetet bekämpa brott. BAATMMAN-aktierna har få likheter med IT-bubblans övervärderade och ofta olönsamma bolag. I stället tillhör de världshistoriens rikaste och mest lönsamma bolag. Dessa resurser används för att behålla deras marknadsledande positioner. BAATMMAN-bolagens marknadsvärde är mer än fyra gånger större än de 50 största europeiska bolagen tillsammans.

Jevons paradox

Ja, det finns många likheter mellan Batman och BAATMMAN-aktierna. I The Dark Knight leder den stora brottsvågen till ett vakuum som vanliga medborgare försöker att fylla genom att själva klä ut sig till Batman och bekämpa brott. Även om deras avsikter var goda, leder deras brist på träning, resurser och disciplin till att de blir ineffektiva och farliga för sig själva och andra. Deras närvaro skapar kaos och förvirring, vilket Jokern utnyttjar för att sprida ännu mer våld och anarki.

Hur ska man då se på en resursoptimerad konkurrent som den kinesiska AI-tjänsten DeepSeek? Jevons paradox menar att när ny teknik ökar resurs- och energieffektiviteten tenderar det att medföra en ökad, snarare än minskad, konsumtion av resursen i fråga.  Så väldigt lite talar för att den kinesiska utmanaren DeepSeek innebär slutet av en era för AI-bolag. De kommer snarare öka intresset och användandet av AI-tjänster.

Motståndskraft som karaktärsdrag

Flera av BAATMAAN-aktierna har stundtals varit uträknade men de har visat förmåga att komma tillbaka om och om igen. På liknande sätt utmanövrerar Batman ideligen formidabla fiender av alla de slag.

I The Dark Knight fattas beslutet att Batman ska ta på sig Harvey Dents brott så att Gotham ska kunna minnas Dent för sin godhet. Dent lyfts fram som hjälte och Batman tar på sig den självuppoffrande rollen att vara skurken som staden jagar för en tid. I en behjärtansvärd avslutande scen förklarar kommissarie Gordon för sin unge son att Batman är ”den hjälte Gotham förtjänar, men inte den det behöver just nu”.

Återstår alltså att se hur länge Nvidia och de övriga i BAATMMAN-sällskapet kan hålla sig kvar i rampljuset eller om marknaden tenderar till att söka efter andra karaktärsdrag, en tid framöver. Styrkan i innovation och god lönsamhet ska förstås vägas mot bolagens värderingar.

Hos Söderberg & Partners lyfter vi fram företag inom IT och Kommunikationstjänster. Grunden i all vår kapitalförvaltning bygger på grundbulten att en god diversifiering har en överhängande betydelse. Men med det sagt: Räkna inte ut BAATMMAN-aktierna. Det är nu när värderingarna har kommit ned som ett flertal av de här bolagen är ovanligt köpvärda, även om de nattsvarta rubrikerna talar om motsatsen. Precis som när en Batmanfilm inte motsvarar förväntningarna finns det utrymme för en stark återkomst i form av en förstklassig uppföljare.  Samma princip gäller även för BAATMMAN-bolagen.

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator.