Månadsutblick Maj 2023

Starka kvartalsrapporter från börsbolagen

Mycket starka bolagsrapporter

Aktiemarknaderna fortsätter att visa motståndskraft trots en problematisk omvärldsmiljö och den senaste tidens bankkris. Att Stockholmsbörsen och globala börser steg med 4,3 respektive 0,4 procent under april, kan till stor del förklaras av starka kvartalsrapporter. När drygt hälften av bolagen i USA har rapporterat kan vi konstatera att nästan 80 procent slagit estimaten, samtidigt som enbart 17 procent kommit in sämre än väntat. Vanligtvis brukar utfallen vara åt det positiva hållet men skillnaden är sällan så här stor. En förklaring är att estimaten sänkts rejält inför rapportsäsongen men tydligt är att både efterfrågan och vinster håller upp mycket bättre än vad många väntat sig. 

Storbolagen fortsätter leverera i USA

Framförallt har de stora techbolagens rapporter varit drivkraften bakom det positiva börshumöret. Meta krossade förhandstipsen samtidigt som Alphabet, Microsoft och Amazon alla presenterade starka delår där sparpaketen nu på allvar börjar synas i marginalerna. Det har fått Nasdaq att stiga med cirka 15 procent sedan årsskiftet.

Mitt i all rapporteufori är det samtidigt tydligt att bankkrisen inte är över. Turbulensen kring First Republic Bank har återigen blossat upp och Feds utlåning till banksystemet har fortsatt öka. Vår syn har hela tiden varit att de stora bankerna är välkapitaliserade och att spridningseffekter till dem är begränsade. Nu har bankerna släppt sina rapporter, och glädjande har alla storbanker överträffade vinstestimaten med marginal. Detta gör oss än mer bekväma med att bankturbulensen isolerat inte bör leda till en recession.

Hur länge kan det fortsätta?

Även på Stockholmsbörsen har de positiva rapportöverraskningarna haglat. Mest anmärkningsvärd var Atlas Copco som överträffade förväntningarna på bred front, både när det kom till resultat och intäkter. Det belönades med den bästa börsdagen på 15 år när aktien steg cirka 15 procent på rapportdagen.

Överlag gynnas bankerna av det högre ränteläget, och återöppningen i Kina gör sig påmind i flera av Stockholmsbörsens exporttunga bolag. Industrin visar upp en bra efterfrågan där prishöjningar stärkt marginalerna. Någon lågkonjunktur syns ännu inte i rapporterna och den stora frågan är hur länge det här kan fortsätta. Kraftigt höjda räntor kommer få effekt på konjunkturen, det har vi sagt hela tiden. Men det tar tid. Konjunkturella cykler är ofta längre än man tror, samtidigt som börsen är framåtblickande och ser ännu längre framåt. Det är en viktig anledning till vår övervikt mot nordiska aktier under året och vi kvarstår med den strategin. 

Ett lands ekonomi mäts som BNP, värdet på allt som produceras inom ett lands gränser. Samtidigt är allt det som produceras beroende av naturresurser och humankapital, som är ändliga resurser. Kopplingen mellan finansiellt kapital, naturkapital och humankapital är erkända i FN:s 17 hållbarhetsmål i Agenda 2030.

EU har identifierat finansmarknaden som avgörande för att bidra till omställningen genom att styra investeringar. Tack vare regleringar som Taxonomiförordningen kommer vi att få mer information om hur olika bolag, och fonder, bidrar till målen.

Investeringar som bidrar till en starkare ekologisk balansräkning

Inom kort öppnar vi upp för placeringar i Miljöportföljen, en portfölj som investerar i sex miljöteman (se figuren). Dessa är utvalda som kritiska för att uppfylla miljömålen och stärka den ekologiska balansräkningen. Mål och utmaningar som kräver stora investeringar.

Med befolkningstillväxt och ökad välfärd fortsätter vår energianvändning att stiga. Vi behöver investeringar i förnybar energi, energilagring, smarta elnät och annan infrastruktur, samt halvledare och andra energieffektiviserande teknologier.

Investeringar i klimatlösningar löser inte allt. Vi måste även se till tillgångssidan och återupprusta naturen för att hantera klimatskulden. Land och hav absorberar tillsammans mer än 50 procent1 av människors koldioxidutsläpp, och cirka halva världens BNP är beroende av biologisk mångfald.2 Oroväckande är att förlusten av biologisk mångfald kan påbörjas utan större märkbarhet, för att sedan nå en brytpunkt där tillgången och värdet på den minskar extremt snabbt.

Dramatiken i minskningen av biologisk mångfald är anledning att frågan har fått stort fokus på sistone. 

Portföljens teman är såklart beroende av varandra. Minskad biologisk mångfald drivs av klimatförändringar, landanvändning, föroreningar och exploatering av naturen. Minskad resursanvändning är därför lika viktigt som klimatlösningar. Det kan handla om cirkulära affärs-modeller som förlänger produkters liv, använder åter-vunnet material eller hanterar vatten, utsläpp och avfall. 

Ekologisk och ekonomisk avkastning?

Historisk avkastning är sällan ett bra mått för att förstå framtidens avkastning. Detta gäller särskilt för miljöinvesteringar, eftersom satsningarna som behövs är både nya och historiska i sin omfattning. Det är därför svårt att göra analyser på historisk data. Sant sedan länge är dock att bolag med effektiv resursanvändning är mer lönsamma. Investeringar i lösningsbolag kan på kort sikt innebära svängningar det är svårt att förutse exakt vilken väg framtiden tar, men kan på längre sikt ge väldigt god avkastning om de blir en integrerad del av ekonomin.

Ökat politiskt fokus på klimatförändringarna (EU:s Gröna Giv och USA:s IRA) har redan påskyndat omställningen. Miljöinvesteringar kan bidra med skydd mot de risker och exponering mot de möjligheter som omställningen medför. 

1: Källa FN, 2: Källa World Economic Forum

Ta del av vår aktuella marknadssyn i form av vår taktiska allokeringsindikator.